– Jag upptäckte att jag hade för låg lön i förhållande till min utbildning. Arbetsgivaren blev inte glad när jag, hänvisande till lönetabellen, krävde löneförhöjning, berättar Katja.

Facket började driva Katjas sak och förde konflikten till rätten där arbetsgivaren förlorade.

Katja är för närvarande studieledig från sitt jobb som försäljningssekreterare, hon blir färdig tradenom i vår. Hon kom ursprungligen med i lokalorganisationens verksamhet för att sköta ungdomsfrågor.

– De ungas största problem är okunskap och en orubblig tro på att arbetsgivaren behandlar en väl. Därför är det viktigt att man berättar för de unga vad det är för nytta med att vara medlem i facket.

Katja betonar vikten av att man närmar sig de unga på deras eget språk.

– För de unga är det sociala umgänget viktigt, det måste man komma ihåg också i den fackliga verksamhet som riktar sig till unga.

Webbcafé för unga

I Kouvola öppnas inom kort ett webbcafé för unga. Katja Airaksinen hör till caféets tillskyndare. Projektet är gemensamt för Kouvola stad och FFC: s lokalorganisation. I caféet ska ungdomar få information om bl.a. utbildningsmöjligheter och om arbetslivet. Planer finns också på temadagar i samarbete med arbetskraftsbyrån.

– Det har krävt mycket jobb att förverkliga caféet, men nu är målet nära.

Katja är medlem i Servicefacket och i dagens läge en mycket typisk arbetstagare. Hon arbetar nämligen på en arbetsplats som saknar förtroendeman.

– Små arbetsplatser borde ha förtroendeman. Förtroendemannen är den som det är lättast att vända sig till om det blir problem, konstaterar Katja.

Hon önskar att man i framtiden kan förbättra förtroendemannens ställning och möjligheter att verka.

Mera jobb tillsammans

Katja Airaksinen lovar att verksamheten i lokalorganisationen i Kouvola får nya former i framtiden trots att värdena och ideologin bakom verksamheten består. Utöver de formella mötena vill Katja arrangera också gemensamma evenemang under friare former. Hon vill att lokalorganisationerna är öppna diskussionsfora som också håller aktivt kontakt med lokala massmedia.

– I fackavdelningarna vet man inte ens alltid vad lokalorganisationen håller på med. Det finns massor att förbättra när det gäller informationen.

Katja är också i övrigt kritisk när det gäller fackets sätt att verka. Verksamheten borde vara närmare de vanliga medlemmarna, också lokalorganisationerna borde bättra sig på den här punkten. Katja tycker att fackförbundens verksamhet är alldeles för byråkratisk idag. Fackets image behöver en uppryckning också i de ungas ögon.

– Jag tror mycket på att göra saker tillsammans med andra människor och på den känsla av samhörighet det föder, säger Katja Airaksinen.

PIRJO PAJUNEN