Remahl — med en lång facklig bana bakom sig och endast tre dagar kvar av sitt mandat som ordförande för Servicefacket — förklarade sig tro på en stark politisk samverkan. Hon avvisade den kritik om korporativism som riktats mot facket från vissa håll.

– Det är inte vi som tagit den makten. I Finland och i Norden överlag är trepartssamarbetet den styrka som byggt upp vårt samhälle till vad det är i dag. Men jag accepterar till fullo att det ska finnas en viss gräns också för facket. Det slutliga ansvaret för lagstiftningen ligger på de politiskt invalda, det är viktigt för demokratin, sade hon

Remahl gav en pik åt dem som talar om politik först då folk på vänsterkanten höjer rösten.

– Vad annat är det än politik som arbetsgivarna idkar, frågade hon retoriskt.

Remahl beklagade att den snabba förändringsprocessen i arbetslivet gjort att det inte längre diskuteras lika mycket som förr på arbetsplatserna. Det är en back för demokratin.

Samtala och besluta

Demokrati, det är att samtala och besluta om gemensamma frågor som jämvärdiga och med respekt för varandra. Så definierade organisationssekreterare Anita Spring demokratin på arbetsplatserna.

Hon lyfte fram de allt fler små arbetsplatserna, arbetsplatser där samarbetslagen i huvudsak inte gäller. Är ägaren även förman sätts demokratin lätt ur spel.

– Den som saknar inflytande på sitt eget arbete, på planering och ändringar får också svårt att omfatta målsättningarna, påpekade hon och tillade att arbetsgivarna i dag kräver allt större lojalitet med företaget och obegränsad flexibilitet.

FFC-ekonomen Erkki Laukkanens demokratiutredning från år 2000 visar att möjligheterna att påverka snarast minskat de senaste fem åren.

Från Magna Carta till nutid

Människan som samhällsvarelse kan inte fungera utan demokrati. Men den mest sårbara punkten är skatten, konstaterade ambassadör Ralf Friberg och tog avstamp i engelska Magna Carta, utfärdad av Johan utan land år 1215.

– Här börjar den västerländska samhället. Ingen betalar skatt utan att få sitt ord med i laget, sade han och vandrade via bl.a. den franska revolutionen 1789 fram till dagens finländska lagstiftning.

Nya lagar skrivs då lagen eller samhället har förändrats, p.g.a. EU:s inverkan, då nya samhällsområden typ IT och nya problem uppkommer samt då påtryckningsgruppers agerande.

– Finland är ett legalistiskt land, allt ska gå enligt lagparagraferna, sade Friberg och varnade för att alla som förringar den demokratiska processens värde tjänar demokratins fiender.

Han ansåg att klasskillnaden fördjupas i dag av att vanliga löntagare inte har råd att anlita juridisk expertis.

– Vi borde ha en advokatbank. Att läsa lagboken själv kan ge upphov till enorma missförstånd.

INGEGERD EKSTRAND

Löntagaren kände några deltagare på pulsen: hur fungerar demokratin på deras arbetsplatser.

Bo Berglöv, huvudförtroendeman för ca 1 300 byggnadsarbetare på NCC, säger att de flesta NCC-byggen fungerar enligt demokratiska principer.

– I veckomötena deltar alla, arbetstagare och ledning samt representanter för underleverantörerna, säger Bo.

Lika övertygad om att facket är demokratiskt är danskfödde Bo inte.'

– Fackliga sämjoval är en föga demokratisk process.

Petra Moberg, Tenala, jobbar i köket på den finlandssvenska garnisonen Dragsvik. Vid varje mål utspisas 900—1 000 personer och planeringen är därför A och O.

– Jag tycker jag kan planera mitt eget arbete relativt fritt. Och ifråga om arbetstider kan jag komma med önskemål som ofta brukar gå igenom, konstaterar hon.

Inte heller Maj-Britt Högland, Pedersöre, tycker det går att klaga på demokratin på Granlunds Tvätteri i Jakobstad.

– Jag kan diskutera med ledningen, må vara att jag ibland får höra att ids nu inte bråka. Men om det är förändringar på kommande blir jag alltid tillkallad, berättar Maj-Britt som är huvudförtroendeman för 15-talet kemiarbetare.