Osäkerheten och oförutsägbarheten i livet som helhet är det svåraste för tillfälligt anställda arbetstagare. Och det är det som leder till stress. Med själva jobbet är man i allmänhet inte så missnöjd.

– De fastanställda stressas igen av jobbet. De är klart mera utmattade, säger Liisa Moilanen, forskare på psykologiska avdelningen vid Institutet för arbetshygien.

Stress hur som helst — det är lite som att välja mellan pest och kolera.

Missnöjet hos de tillfälligt anställda når dock sällan fram till förmännen. Det gäller att inte gnälla, att vara försiktig för att eventuellt i framtiden få fast anställning.

Yrkesfolk i fyra klasser

I samarbete med dåvarande hotell- och restaurangfacket, i dag en del av Servicefacket, undersökte Moilanen hur olika typer av anställning inverkar på våra levnadsresurser. Bl.a. genom utskick och intervjuer samlade Moilanen in fakta om livssituationen och livsförväntan hos arbetslösa, tillfälligt och fastanställda i hotell- och restaurangbranschen.

Den ursprungliga undersökningen gjordes 1998 medan en uppföljning år 2001 visade på få skillnader. Samplet 1998 var 755 personer, av dem 86 procent kvinnor. De flesta som svarade på förfrågningen arbetade som servitriser och kockar, en del också som förmän. Eller uttryckligen yrkesfolk, inte hela branschen då t.ex. hamburgerkedjor varken syns i medlemsregister eller arbetslöshetskassor.

En central frågeställning var hur jämka samman familj och arbetsliv. Kan en tillfälligt anställd planera sin framtid, underlättar eller försvårar arbetet möjligheterna att bilda familj, att skaffa bostad, att ordna hälsovård, fritid etc. Som mätare använde Moilanen fyra klasser: tillfälligt eller regelbundet deltidsanställd, tillfälligt eller regelbundet heltidsanställd. Tillfällig del- och heltid gör t.ex. den som snuttjobbar.

Yngsta och äldsta snuttar

– Den sämsta typen av anställning om man ser till livslyckan och levnadstillfredsställelsen var utan tvivel tillfälligt deltidsanställd. I branschen med säsongtoppar, bröllop och andra familjefester finns många extrahjälpar som rycker in på kort varsel. Här är svårigheterna att planera sitt liv stora, inte minst då också inkomsten är låg. Regelbundenheten är den främsta faktorn för att kunna ha kontroll över sitt liv och planera sin framtid, säger Moilanen.

Någon markant skillnad i ålder på vilka som mest jobbade tillfälligt kom inte fram, men trenden var den att snuttjobb och dylikt förekom oftast bland de allra yngsta och de äldsta. Snuttjobb kan sitta bra som extraknäck för studerande kring de tjugo. Men många blir frustrerade då kedjan fortsätter, de byter kanske bransch eller omskolar sig.

Optimismen har övergett de äldre extrahjälparna som tycker ungdomarna ser sin situation genom rosenröda glasögon. Många av de äldre miste sin fasta anställning då lågkonjunkturen slog till på nittiotalet. Att komma igen som fastanställd då åren blivit flera är inte lätt i bransch där ungdom ofta är ett väsentligt element av imagen.

– Åldern är en diskrimineringsfaktor i branschen. Också förmansförfrågan visade att de som i första hand sades upp, då läget blev trängre, var just de äldre, påpekar Moilanen.

Vågar inte klaga

De som har det värst är ensamförsörjarna. En brandkårsutryckning inom kanske en timme kräver ett fungerande nät av standbybarnvakter. Samhället är uppbyggt för dem som har heltidsanställning.

– Hur jobbigt det än är så vågar folk inte klaga. Är arbetsplatsen den enda på en liten ort gör du vad som helst för att behålla jobbet de korta timmar du får. Man kan också tvingas överväga alternativen — välja trygg arbetslöshetsersättning eller osäkert jobb.

Självkänslan kan också få sig en knäck hos den som kastas från jobb till jobb.

– Att ständigt tvingas byta arbetsplats, ständigt söka nytt jobb, det är tungt. Det stod helt klart att majoriteten ville ha fast anställning. Detta gäller också unga arbetstagare, säger hon.

Moilanen påpekar att många små arbetsgivare inte har råd att fastanställda alltför många med tanke på säsongsvängningarna. För dem är de erfarna extrahjälparna guld värda.

– Också förmän föredrar fastanställda. De får själva jobba längre dagar, ovanpå att ständigt instruera ny personal, om människor kommer och går. Den som är tillfälligt anställd är också något mindre lojal med företaget. Varför bekymra dig om morgondagen där då du själv redan fått gå?

Kortjobb hinder för fast anställning

Hur göra för att få fast anställning? Det gav undersökningen ännu inget svar på, däremot nog på vilka hindren är.

– Är du äldre och har jobbat länge som extrahjälp, eller gjort många snuttjobb då har du det svårare än andra att få fast anställning. Men visst finns det de som får det, uppföljningen visade att en tredjedel lyckats få fast anställning under de tre mellanliggande åren, tröstar hon.

Vem får då fast anställning? Förmännen föredrog "bra typer", människor som passade i branschen, som var hurtiga och flitiga och kom väl överens med sina förmän.

Moilanen understryker att extrahjälpar i just hotell- och restaurangbranschen är något som funnits i långa tider. Det är ingen skam att jobba som extrahjälp. Hon vill inte heller måla upp en alltför dyster bild trots att tillfälligheten lägger sordin på levnadsglädjen.

– Det är inga dystergökar jag intervjuat, utan glada, flexibla människor med förmåga att anpassa sig. Fenomen är också så många att det är svårt att ta fram exakta resultat i en undersökning som den här. Begreppsförvirring förekommer, det finns de som säger sig jobba frivilligt som tillfälligt anställda — men tillägger att det inte fanns annat arbete att tillgå.

För branschen är komplicerad. Och mycket konjunkturkänslig.

Och slitsam. Fick Liisa Moilanen bestämma skulle hon direkt klippa bort arbetstimmarna på morgonnatten.

INGEGERD EKSTRAND

  Arbetsavtal gäller tillsvidare eller på viss tid. Oftast görs arbetsavtal upp så de gäller tillsvidare. Ett arbetsavtal på viss tid definieras så det täcker en viss tid eller en viss arbetsuppgift. Ett dylikt avtal kan ingås endast om det är motiverat, t.ex. vikariat för en annan arbetstagare.

  Ett sätt att glida in i rollen som diversearbetare är befäst av det s.k. yrkesskyddet i lagen om arbetslöshetsskydd.

Med stöd av det s.k. yrkesskyddet i lagens 7 §, har den arbetssökande rätt att under de tre första arbetslöshetsmånaderna vägra ta emot arbete som inte motsvarar hans yrkesskicklighet, utan att förlora rätten till arbetslöshetsdagpenning.

Yrkesskydd anses föreligga, då personen har yrkesutbildning med tillhörande arbetserfarenhet på minst ett år. Om vederbörande saknar yrkesutbildning, förutsätts i regel två års arbetserfarenhet.

  Av samtliga deltidsarbetande i Finland är det 35 procent som inte deltidsjobbar frivilligt. De har inte fått heltidsjobb, även om de önskat det.

De som deltidsarbetar frivilligt är studerande, arbetstagare som närmare sig pensionsåldern och småbarnsföräldrar.

I länder där deltidsarbete förekommer sällan är andelen som tvingats arbeta deltid störst. I länder där deltidsarbete är vanligt görs det frivilligt. T.ex. i Holland är det endast fyra och i Schweiz fem procent som deltidsjobbar mot sin vilja.

Få med deltid i Finland

Ser man till det totala antalet deltidsarbetande är andelen hög i Holland, Schweiz, Storbritannien, Sverige och Danmark, där flera än var fjärde arbetar på deltid.