I hälsocentralens kök gör idag 11 personer samma
jobb som 21 gjorde år 1990. Det konststycket har, enligt Erja Tuovinen som basar
för köket, lyckats genom att motivera och utbilda personalen samt effektivisera
arbetsprocesserna.
Hon har i sitt team tre kockar och sju matservicearbetare. Dessa jobbar i tre veckors
periodarbete med 114,45 basarbetstimmar i normalperioden. Köket är öppet alla dagar
klockan 06.00 – 18.24.
I dag har Irja Kemppainen kommit på jobb till klockan 6
och har arbetstur fram till kl 14. Hennes kollega Arja Selesniemi kom en timme
senare. Tillsammans färdigställer de som bäst matportioner för hemservicen. Sådana
gör man 160 — 180 per dag, under veckosluten ca 100 portioner. Åldringarna kan
beställa mat från lista med tre alternativ.
Prick 9.55 kör bilarna iväg med de värmeförpackade portionerna. En dryg halvtimme
senare har de flesta åldringar redan sin beställda portion på bordet. Köket har gjort
avtal med två andelslag om skötseln av mattransporterna. Andelslagets chaufförer
levererar maten och vid behov dukar de också upp, hjälper åldringen till bordet och ser
till att medicinerna blir tagna.
Mat på löpande band
På hälsocentralens sjukhus har köket, eller näringscentralen Tähkä som det
officiella namnet lyder, 130 patienter att serva. De skall ha morgonmål, lunch, middag
och kvällsmat. Ungefär hälften av patienterna har specialdiet. För att portionerandet
skall löpa möjligast smidigt har man utvecklat ett system med patientkort och ett
löpande band. Kortet sätts på brickan berättar hur portionen skall komponeras och
arbetslaget vid bandet fyller varje bricka med rätta komponenter. Kosthållets personal
delar också ut matbrickorna på patientavdelningen. Detta för att bli bekanta med den
viktig kundkretsen.
Vid bandet finner vi Raili Rissanen, förtroendeman för kökspersonalen och
vice huvudförtroendeman för stadens KAT-anslutna (från nästa år). Hon säger att
personalen idag nog till övervägande del är nöjd med sin arbetssituation.
– Arbetet löper bra undan, alla vet sin uppgift och sammanhållningen är god.
Man känner att köksfunktionerna nu är konkurrenskraftiga. Men det finns samtidigt en
oro inför framtiden. Vad har staden för planer i följande skede? Det tycker man sig
inte ha fått besked om ännu.
Den tredje kundgruppen har köket i personalmatsalen invid köket. Här äter dagligen
ca 80 matgäster mellan kl 11 och 13. Dessutom levererar man mat till ett servicehem med
10 patienter samt specialportioner för svåra allergiker till några skolor.
Det går också för utomstående att göra betställningar hos köket.
– Några idrottsföreningar köper ofta tjänster av oss. Det kan gälla mat till
turneringar eller vägkost till spelresor, berättar Erja Tuovinen. Hon ser
försäljningen till utomstående som en växande liten nisch. Knappast av ekonomisk
betydelse men något som ger omväxling och god renommé.
Pilot för resultatlön
Arbetet i hälsocentralköket har nog förändrats i grunden berättar hon. Man har
gått igenom hela arbetsprocessen, granskat recept och ingredienser. Förenklat och
effektiviserat, sett över utrustning, ergonomi och bemanning.
– Det skedde i en öppen process. Vi blev mer företagsamma och engagerade i
arbetet. Samtidigt steg självkänslan, målen blev tydligare för oss.
Brådska och stress förekommer som förr men det finns också tid att ta igen sig och
beredskap att rycka in och hjälpa. Alla gör vid behov allt.
Sjukfrånvaron är låg. Man stannar inte hemma för obetydliga krämpor. En gång i
månaden samlas personalen till teammöte, där man kan prata igenom aktuella problem, och
när det är rekreationsdag får man njuta lite lön för sin möda.
Mer i den vägen är på kommande eftersom hälsocentralens kök är pilot för ett
försök med resultatlön. På våren ställde man gemensamt upp målen och kom överens
om mätarna. I januari är det dags att avläsa resultaten, som kan ge premie i april
månads lön.
– Några stora premier är ändå inte att vänta, säger Erja Tuovinen något
dämpande.
Men förväntningar finns.
– Visst hoppas jag att en nätt premiesumma skall fogas till aprillönen, säger
Irja Kemppainen med en skälmsk glimt i ögat.
Hon tycker att förnyelsen av arbetet varit en positiv upplevelse.
– Man har varit tvungen att tänka efter och lära sig nya förhållningssätt.
Fysiskt har arbetet blivit lättare med bättre utrustning.
I stället har det kommit in mer adb. Alla recept finns i ett datorprogram och med dess
hjälp utvecklar och testar de nya recept.
Stämningen på arbetsplatsen lovordas av Kemppainen. Det krävs flexibilitet och man
skall vara beredd att tänja ibland men allt sådan går via diskussioner, ingen befaller.
– Och man kan säga till om man tycker att något är galet. Det har vi också
fått lära oss under den här processen, att komma fram med våra åsikter.
HANS JERN
