Den mest konkreta nyttan är det samägda företaget Järjestöpalvelut Oy som centralt handhar förbundens kundrådgivning, postning och telefoncentral. Infocentralens Kaija Harjula är på samma gång företagets VD som dess enda arbetstagare. Harjula är också disponent för husbolaget.

Salpakoski berättar att samarbetet mellan de tre centralorganisationernas lokala avdelningar gäller bl.a. EU- och arbetarskyddsfrågor. Förbunden sköter gemensamt utbildningsinformation, tillsammans har man drivit kampanjen "För arbetet", gått i tusenhövdad tropp och demonstrerat på Senatstorget och arrangerat mässor tillsammans.

– Om man tänker på den enskilda arbetaren ger samarbetet en enorm imagefördel, säger han.

Gemensamma utrymmen önskas

Organisationernas hus kom till som en följd av att de lokala andelsbankerna gick samman i slutet av 1980-talet. Nisulan Osuuspankki i stadens centrum behövde mer utrymme efter fusionen. Utrymme fanns i en egen fastighet men det var fackförbunden som ägde dem.

– Vi bytte aktier med banken och kunde flytta hit för en ganska liten mellansumma, berättar Salpakoski.

För en som inte känner Jyväskylä är det här på sin plats med lite bakgrundsfakta. Trots att staden har över 80 000 invånare består stadens centrum av bara några enstaka kvarter. När bytesaffären var aktuell var bankfastighetens aktier värda något helt annat än byggnadsplatsen ett par kvarter därifrån. I och med att stadskärnan har växt ut har avståndet krympt till Organisationshusets fördel.

Byggnadsförbundet ville inte gå med i fackets hus. Förbundet hade då sitt kontor mitt i stan. Numera verkar distriktsbyrån och den lokala fackavdelningen på Georgsgatan i närheten av centrum.

Tjänstemannaunionens ombudsman Kai Kalho säger att svåra problem är lättare att lösa när ombudsmännen känner varandra. Det går ingen tid till spillo för resor när gemensamma möten ska hållas. Det som Kalho däremot saknar i huset är gemensamma utrymmen.

– Om vi hade det skulle vi ha ett naturligt dagligt umgänge med varandra, säger han.

Också Salpakoski säger att bristen på gemensamma utrymmen är husets största brist.

– Alla dricker sitt kaffe i egna utrymmen fastän vi så väl kunde ha en gemensam kantin eller matsal. – Organisationernas hus är ju en stor arbetsplats med över fyrtio anställda, summerar han.

Infobank på gatuplanet

Om saker och ting går som man önskar på regioncentralen flyttas en del av servicen ner till gatuplanet. Salpakoski säger att här blir en infobank där kunderna får all den information de behöver. Dessutom planeras en gemensam kafeteria och webbförbindelse för kundernas behov.

Lärarfackets huvudförtroendeman Risto Salmi säger att arbetet under samma tak med andra förbunds funktionärer ger en helare bild av arbetslivet än om man arbetade var och en för sig. Under de drygt tio åren tillsammans har en del blivit riktigt goda vänner.

Förbunden stod enade tillsammans i mitten av 1990-talet då staden år efter år ville byta ut semesterpenningen mot ledighet.

– Förbunden beslöt tillsammans att stadens anställda hade lånat tillräckligt, berättar Salmi.

IRENE PAKKANEN