s. vane.jpg (302 bytes)

tema.jpg (1627 bytes)

Tveksamt till lokala löneavtal

pune.gif (67 bytes)  Löntagaren frågade tre medlemmar i FFC:s fullmäktige vad de anser om den lokala avtalsverksamheten. Alla tre underströk att ett absolut villkor för lokala avtal är att det finns en förtroendeman på arbetsplatsen. Alla trodde också att den lokala avtalsverksamheten kommer att bli allt vanligare.

Juha Anttila Teijo Paananen Eija Rannanpää
Juha Anttila (JA),
AKT
medlem i förbundets styrelse
Steveco, Kotka hamn
arbetstagare 500–700
Teijo Paananen (TP)
Träfacket huvudförtroendeman
Haapajärven Saha,
arbetstagare över 100
Eija Rannanpää (ER), JHL huvudförtroendeman
Vindala kommun och
Alajärvi stad
representerar 370 arbetstagare

1. Vilka frågor har avtalats lokalt på din arbetsplats?
JA: Vi har fört lokala förhandlingar allt sedan 1970-talet. Vi har avtalat om bland annat arbetstidsfrågor inom de ramar som kollektivavtalet medger.
TP: Vi har kommit överens om ett arbetstidssystem som avviker från kollektivavtalet. Dessutom har vi avtalat om ett avlöningssystem och en arbetstidsbank. Största delen av avtalen har kommit till på arbetsgivarens initiativ och behovet att effektivera verksamheten.
ER: Vi har förhandlat lokalt i ganska liten utsträckning. Vid årsskiftet hade vi en kommunfusion och vi fick ett nytt område för samverkan. I och med det upplöstes de gamla lokala avtalet och vi har tillsvidare inte förhandlat om nya. Jag tror att det blir lokala förhandlingar i framtiden.

2. Hur har förhandlingarna förlöpt?
JA: På det hela taget väl. Konflikter och tolkningstvister har minskat med tiden. Visserligen kan man aldrig helt undvika tolkningstvister.
TP: Vi har alltid uppnått en överenskommelse men förhandlingarna har varit svåra. Risken är att arbetsgivaren bestämmer för mycket.
ER: Vi har kommit överens om hur justeringspotten skall fördelas och det gick bra.

3. Kunde man förhandla om löneförhöjningar och fördelningen av dem på arbetsplatsen?
JA: Det anser jag inte. Om man går in för det, går det åt skogen med hela facket. Löneförhöjningarna skall vara lika stora för alla.
TP: Man kan, om förhandlingskulturen är god och förtroendemannens ställning är stark. Men det finns så många arbetsplatser i vårt land där lokal avtalsverksamhet inte kan lyckas för att arbetsgivaren dikterar resultatet.
ER: Åtminstone vore det svårt. Det blir lätt så att fackförbunden och arbetstagarna blir påtrampade av arbetsgivarsidan.

4. Vad kräver lokala förhandlingar av förtroendemannen?
JA: Att sätta sig in i de frågor som behandlas. Han skall utreda vad arbetstagarna anser och vilka praktiska effekter avtalet får. Förtroendemännen måste få en starkare position än hittills om den lokala avtalsverksamheten ökar.
TP: Det främsta villkoret är att det finns en förtroendeman på arbetsplatsen. För att lyckas måste förtroendemannen vara utbildad och ha förbundets och arbetstagarnas orubbliga stöd.
ER: Det krävs massvis med kunskap och det är inte alltid så lätt att få information om t.ex. lönerna. I kommunsektorn kan en del av verksamheterna vara privatiserade och det ökar utmaningen med en lokal avtalsverksamhet. För att få ett gott resultat krävs det samarbete mellan de förtroendemän som företräder de olika arbetstagargrupperna.

5. Ökar lokala förhandlingar arbetstagarnas intresse för den fackliga verksamheten?

JA: Svårt att säga. Jag tycker inte att avtalsverksamheten får glida för mycket ner på de enskilda arbetsplatserna, för på arbetsplatsen är arbetsgivaren alltid den starkare parten.
TP: Enligt min erfarenhet ökar arbetstagarnas intresse.
ER: Arbetstagarna är ganska ointresserade av den fackliga intressebevakningen. De tycker att det är förtroendemannens sak att sköta den. Om lokal avtalsverksamhet skulle öka arbetstagarnas inflytande kanske också deras intresse ökar.

PIRJO PAJUNEN
Översättning: ASTRID NIKULA

 

Löntagaren 27.8.2009 nr 7/09

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)