Enligt
FFC:s senaste trivselbarometer upplever två av tre medlemmar i de FFC-anslutna
fackförbunden lokala avtal som orättvisa. De utfrågade har fått löneförhöjningar
som har fördelats lokalt. Omkring hälften av de svarande ansåg att förhöjningarna
gavs till sådana som var i en lönegrop. Däremot har de lokala potterna tydligen inte
rättat till löneskillnaden mellan kvinnor och män, för bara var fjärde ansåg att
förhöjningarna hade lyckats täcka igen lönegapet mellan könen.
Trivselbarometerns resultat visar att kollektivavtal som uppgörs endast på
arbetsplatserna inte lockar FFC:arna. Bara 5–6 procent understöder tanken att på
arbetsplatserna förhandla om löneförhöjningarnas storlek och fördelning.
Mest stöd får en flerbottnad avtalsuppgörelse, där man förhandlar både på
arbetsplatserna och mellan fackförbund och centralorganisationer. Avtal om
löneförhöjningarnas storlek som ingås på flera nivåer är de bästa, menar 64
procent av de svarande. Beträffande fördelningen av löneförhöjningarna anser 41
procent att förhandlingarna skall föras på flera nivåer.
Näst bäst är ett centralt avtal mellan fackförbunden eller centralorganisationerna,
anser FFC-förbundens medlemmar. Över hälften hade denna åsikt.
FFC:s arbetslivs- och trivselbarometer besvarades av 1 020 medlemmar i
FFC-anslutna fackförbund. Statistikcentralen samlade in materialet för undersökningen i
januari och februari.
Enligt
FFC:s senaste trivselbarometer upplever två av tre medlemmar i de FFC-anslutna
fackförbunden lokala avtal som orättvisa. De utfrågade har fått löneförhöjningar
som har fördelats lokalt. Omkring hälften av de svarande ansåg att förhöjningarna
gavs till sådana som var i en lönegrop. Däremot har de lokala potterna tydligen inte
rättat till löneskillnaden mellan kvinnor och män, för bara var fjärde ansåg att
förhöjningarna hade lyckats täcka igen lönegapet mellan könen.
