Sofia Ojala,
20 från Forssa är ungdomsledare och arbetar i vissttidstjänst som skolgångsbiträde och eftisledare sedan förra hösten. Sofia är suppleant i fackavdelningens styrelse och ansvarig för ungdomsfrågor. Hon var kandidat också i KAT:s representantskapsval. Sofia är KAT-delegat vid FFC:s kongress

– KAT blev bekant redan under studietiden, men utan mammas tjat hade jag säkert inte blivit medlem. Nu är jag jättenöjd över att vara med.

Fackförbundens verksamhet och intressebevakning är för Sofia, liksom för många andra unga, en ganska främmande värld. Det tog en bra tid innan Sofia fick veta att hennes intressen på arbetsplatsen bevakades av en förtroendeman.

– Vår förtroendeman är mycket kunnig, vi har kontaktat honom i problematiska situationer och alltid fått hjälp, säger Sofia.

Men hon efterlyser ett aktivare grepp både av fackförbundet och förtroendemännen. Man kunde ta kontakt med medlemmarna och arrangera träffar, också om det inte finns några problem att ta ställning till!

– Vi unga vet ingenting om det här. Fackförbundens funktionärer borde besöka studieinrättningarna. Bara broschyrer väcker inte de unga. Det vore också bra om man automatiskt tog kontakt med nya arbetstagare.

Snuttjobb

Sofia har två jobb, dessutom leder hon skapande verksamhet för barn, regisserar i teaterklubben och skriver manus. Det blir ont om tid för den fackliga verksamheten.

Utöver arbetet som skolgångsbiträde städar Sofia om kvällarna, till sommaren har hon fått jobb på en grillbar. Skoljobbet är tillfälligt och tar slut när skolorna stänger. Det är ännu inte klart om hon får komma tillbaka till hösten, för Forssa stad planerar att minska bruket av skolgångsbiträden.

– Klart att jag drömmer om ett fast jobb som motsvarar min egen utbildning, säger Sofia. Hittills har det ändå inte stört henne att ha s.k. snuttjobb.

– Det är inte uteslutet att jag tom. fortsätter att studera, säger hon.

Bra med kvoter

När intervjun görs har Sofia Ojala ännu inte hört någonting om FFC:s kongress. Valet till delegat var en överraskning. Sofia är lite ängslig för att komma till Mässcentrum för hon är rädd för att vara alltför oerfaren. Å andra sidan är hon intresserad av att lära sig något nytt och att vara med och påverka beslut.

Hon retar sig på att de unga så ofta åsidosätts i det samhälleliga beslutsfattandet. Frågorna som gäller de unga upplevs inte som viktiga på riktigt, fastän man i festtalen uttrycker oro över att de unga lämnas utanför och att knarkmissbruket ökar.

– Ändå skärs t.ex. anslagen för ungdomsverksamhet ofta ner i kommunerna.

Sofia kan delvis förstå varför de unga inte röstar i politiska val. Även om de röstar är det ändå de "samma gamla flintskallarna" som bestämmer, förklarar hon.

Inom fackföreningsrörelsen, liksom i samhället i stort, hålls de unga borta från beslutsfattandet. Ändå tänder inte Sofia på tanken att införa kvoter för unga eller för kvinnor i de beslutande organen.

– I sista hand bör ändå en människas kompetens avgöra, säger hon, men tillägger efter att ha funderat ett ögonblick att det kanske ändå vore idé att reservera en kvot för de unga.

Viktigt att träffas

Frågor som har betydelse för de unga, eller speciella problem i arbetslivet är, enligt Sofia snuttjobben och som en följd av dem det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet. Det är också värdefullt att få utvecklas i sitt eget yrke och få del av de möjligheter arbetet ger. En rättvis lön är inte heller fy skam …

Sofia Ojala tror inte att datatekniken eller kontaktmöjligheterna på nätet är några magiska medel för att locka fler unga med i fackets verksamhet.

– Ingenting står upp mot det att människor samlas på en plats och träffar varandra, betonar hon.

Sofia själv kunde väl tänka sig att t.ex. bli förtroendekvinna.

PIRJO PAJUNEN