. vane.jpg (302 bytes)
ffc-kongress.jpg (3540 bytes)

Pennorna ryker i förbunden

Utkomstskyddet tema för kongressmotioner

pune.gif (67 bytes)  Medlemsförbunden i FFC har inkommit med sammanlagt 48 motioner till kongressen. Det är 14 mer än för fem år sedan. Mest ryker pennan i Servicefacket och Kemifacket, som bidrar med åtta motioner vart.

Motionerna rör sig över en bred skala. Utkomstskyddet är emellertid en viktig gemensam nämnare.

Servicefacket är bekymrat över de vilda fasonerna vid inlärning i arbetet och introduktion i arbetslivet. Förbundet vill ha åtgärder av FFC för att säkerställa att arbetstagarnas och arbetsgivarnas rättigheter och skyldigheter och problemlösning med hjälp av förtroendemannaväsendet klargörs för dem som ska sätta sig in i arbetet, för elever och studerande. Vidare bör samarbetet förbättras mellan utbildningsanstalterna och arbetsplatserna. Personliga studieplaner ska alltid utarbetas, och lärlingsplatserna ska ha en mångsidig produktion. Förbundet efterlyser mera utbildning och mera tid för handledning för introduktörerna och anser att intagning av praktikanter inte får försvåra den ordinarie personalens ställning. Till företag som på ett eller annat sätt har minskat användningen av sina anställda ska det inte få skickas praktikanter över huvud taget.

Den obligatoriska arbetsperioden på andra stadiet i yrkesutbildningen tas gradvis i bruk och under de närmaste åren ökar antalet studerande ända till 150 000.

Servicefacket fortsätter sitt korståg för att förbättra kortjobbarnas situation. Villkoren för kortjobb har i någon mån förbättrats lagstiftningsvägen, men de centrala problemen i denna arbetsform, såsom osäkerhet och anställningsförmåner under ordinarie nivå pockar fortfarande på lösning. Särskilt vill förbundet att FFC utreder möjligheterna till ett kollektivavtal på centralorganisationsnivå för uthyrt arbete. Servicefacket vill att FFC ska säkerställa att alla, oberoende av arbetstider och anställningsformer, har lika tillgång till dagvård av lika kvalitet. Vårddagavgifterna bör motsvara den faktiska användningen och vara på samma nivå överallt i landet.

Utkomstskyddet bristfälligt

Kemiförbundet vill i likhet med Livs och Beklädnads råda bot på de brister som oupphörligt kommer till synes i utkomstskyddet. Kemifacket har sammanställt en förteckning på sex sidor över dessa brister. Facket kräver bl.a. att begreppet bisyssla slopas i arbetslöshetsskyddet och att arbetsvillkor förvärvas under hela tiden för kombinerat stöd. Förtroendemannen ska garantera rättsskydd för dem som söker anställning. Tiden för arbetskraftsutveckling ska återinföras i beräkningen av arbetsvillkoret och lön ska betalas för arbetspraktik inom arbetskraftsutbildningen. APL-avdraget ska slopas som grund för dagpenning och karensen för arbetsmarknadsstöd lämnas bort. Bristerna i tillämpad dagpenning ska rättas till och den tvååriga kontrollperioden för arbetsvillkoret ska slopas helt och hållet.

Av centralorganisationerna väntar sig Kemifacket ett intimare samarbete och föreslår att kongressen stöder ett förbundssamarbete som överskrider centralorganisationernas gränser. Förbundet vill ha en utredning av situationen i det lokala samarbetet och utvecklingsarbete på basis av detta.

Kemifacket oroar sig över FFC:s slappa grepp om miljöfrågor och föreslår att situationen rättas till genom samarbete mellan centralorganisationen och förbunden.

Läroavtal problem i det offentliga

KAT och TAS kräver att FFC ska trygga finansieringsbasen för de offentliga tjänsterna och säkerställa konkurrenskraftiga anställningsvillkor och tillräckliga personalresurser i de offentliga branscherna.

Förbunden är bekymrade över att de offentliga utgifternas andel av bruttonationalinkomsten redan har sjunkit till 46 procent trots att den offentliga hushållningen visar överskott.

KAT och TAS påminner om Lipponen II:s program, som lovar främja bestående anställningar inom det offentliga.

De båda förbunden kommer också med ett gemensamt förslag som rör brister i läroavtalsutbildningen i offentligt arbete. Förbunden väntar snabba åtgärder av FFC för att förbättra ledningen, övervakningen och lönebetalningspraxisen i läroavtalsutbildningen.

Sjömännens sysselsättning hotad

Sjömännen vädjar till kongressen och uppmanar den att avkräva regeringen ett stödpaket för sjöfarten. Enligt förslaget kunde rederiernas arbetskraftskostnader sänkas med 35—40 procent. En sådan injektion — den s.k. nettolönemodellen — behövs för att göra den finländska sjöfarten jämbördig med den danska och svenska. Unionen fruktar att om stödet inte kan fås kommer bilfärjorna som seglar till Sverige under blåvit flagg att byta färg till blågul och tusentals finländska sjömän kommer att förlora sina jobb. I samband med utvidgningen av EU behövs det enligt Sjömans-Unionen också övergångstider för arbetskraften. Unionen påräknar åtgärder av FFC och regeringen för att förhindra att ansökarländerna förvandlas till bekvämlighetsflaggländer.

Pappers vill ha snabba FFC-åtgärder för en klarläggning av förhållandet mellan konkurrenslagen och kollektivavtalen. Högsta förvaltningsdomstolen i Finland och konsumentmyndigheterna har fattat beslut som utvidgar konkurrenslagen till kollektivavtalens område, vilket strider mot beslut av EG-domstolen.

Såsom på tidigare kongresser vill ett par medlemsförbund sänka kontingenterna till FFC. Den här gången är det Bil- och Maskinhandelns Tjänstemannaförbundet BMT och Elförbundet som är ute. De anser att centralorganisationen i framtiden ska få uppbära bara sex procent i stället för nuvarande sju i medlemsavgift av förbunden.

Löntagaren 30.4.2001 nr 4/01

hava500.jpg (350 bytes)

lt-back.jpg (825 bytes)lt-ylos.jpg (843 bytes)

marne.gif (45 bytes)