. vane.jpg (302 bytes)
ffc-kongress.jpg (3540 bytes)

Aira Hänninen
50, från Helsingfors. Sitter första året i styrelsen för TEVA, huvudförtroendeman på Marimekko sedan 1995 och ordförande för fackavdelningen. Hon har jobbat på Marimekko 1979-89 och på nytt sedan 1993 som färgbestämmare. Hänninen är skild och har en vuxen son. Kongressdelegat för Textil- och Beklädnadsförbundet TEVA

Fackets ansvar tar inte slut när företag flyttar ut

pune.gif (67 bytes)  Klara spelregler, etisk övervakning och vakna konsumenter krävs för att globaliseringen inte ska galoppera iväg obehindrat.

- Det har vi sett inom textil- och beklädnadsindustrin. Också framgångsrika, stabila företag flyttar hela eller delar av produktionen utomlands i jakten på låga produktionskostnader. Här hemma sparkar företagen folk utan sanktioner, konstaterar Aira Hänninen.

Hon har med speciellt intresse noggrant läst vad kongresshandlingarna säger om globaliseringen och allt den har i släptåg. I TEVA:s styrelse har det digra materialet delats upp ledamöterna emellan.

- Det är viktiga frågor som tas upp, stora frågor som facket bör ta ställning till. Också ifråga om globaliseringen är det fackets uppgift att bevaka arbetstagarnas intressen och se till att välfärden bibehålls. Gör inte vi det, så gör ingen annan det heller.

I en del europeiska länder tvingas företag att betala dubbel ersättning till arbetstagarna under uppsägningstiden då produktionen flyttas utomlands. Det har haft en viss effekt och Aira tycker att det kunde vara något för Finland att pröva på.

När ett företag väl etablerat sig utomlands är fackets ansvar ingalunda slut. Aira understryker att vi måste kräva att arbetet utförs under mänskliga förhållanden med mänsklig lön. Hela kedjan ska övervakas, ned till underleverantörernas underleverantörer.

- Hur är det med miljöaspekterna, energi, gifter, utsläpp? Används barnarbetskraft? Hur är det med lönen? Principen om lika lön för lika arbete är i sig bra men här måste också levnadsstandarden beaktas, hyra, lönenivå, sysselsättning, socialskydd och beskattning. Fattigsdomsproblemet får inte växa, lönen bör minst vara sådan att man kan leva på den i landet i fråga, säger hon och tillägger att också fackets möjligheter att verka måste garanteras.

Samtalet glider in på rättvisa löner överlag. Här har Aira sin åsikt klar: lön ska du få för det arbete du utför. En utvärdering av kraven i jobbet bör ligga som grund. Rättvis lön bör också överbrygga klytan mellan kvinno- och manslöner.

- Kanske når vi aldrig rättvisa till 100 procent. Men rätt värdering leder i alla fall till en rättvisare lön, säger hon.

Aira understryker att finländska företagen som etablerar sig utomlands bör föregå med gott exempel på alla områden. Kraven på företagen bör helst vara ännu strängare än här hemma. Hon stöder fullt FFC:s krav på klara spelregler. Något slags normering behövs, EU-direktiv kan bita i Europa. Också fackligt samarbete på europeiskt och internationellt plan blir allt viktigare, liksom koncernsamarbete.

Aira ser EU:s planer på en utvidgningen österut som positiva. Att snabbt få med Estland bör ju på sikt leda till att löner och pris stiger och företagens iver att etablera sig där avtar. Kapaciteten börjar redan nu vara fylld inom textil- och beklädnadsbranschen.

- Men kommer Estland med så söker väl företagen sig till andra länder med låga produktionskostnader. Någon gång tar det säkert slut men frågan är om Finland då t.ex. längre har någon textilindustri, någon yrkeskunskap kvar?

Konsumenten i nyckelroll

Aira hoppas på vakna och medvetna konsumenter för att de etiska aspekter som globaliseringen medför inte råkar i skymundan. EU kräver t.ex. inte märkning av tillverkningsland. I dag lämnas "Made in Finland" också ofta bort på varor som faktiskt är tillverkade här. Aira tycker det är att slå blå dunster i ögonen på folk - då vet man inte heller vad som tillverkats utomlands. Hon råder oss att kräva att få veta under vilka omständigheter varorna tillverkats.

- Företagen kunde sättas upp på svarta listan om de inte agerar korrekt. Att berätta i massmedierna om etiskt oförsvarliga metoder leder inte långt. Efter ett par dagar har människor glömt det. En svart lista där företagen flyttas upp och ner enligt modellen kreditduglighet som Världsbanken tillämpar kunde kanske vara något? Men observera, om arbetsgivaren rättar till saker och ting bör också det berättas offentligt.

Globaliseringen när den är som bäst innebär för Aira goda kommunikationer, lätthet att röra sig. När den är som sämst finns risken att problem göms undan i något avlägset hörn av världen.

Aira skulle gärna tro på solidaritet människor emellan. På att vi har ett världssamvete.

- Tyvärr är vi inte där än. Vi måste fostras till solidaritet, säger hon.

För Aira Hänninen är det första gången hon deltar i FFC:s kongress.

- Jag är fylld av förväntan. Det känns spännande och intressant att se vad som debatteras och hur det fungerar. Mera kunskap ökar också smärtan, sägs det. Men det är viktigt att vi ser saker och ting ur många vinklar, att vi försöker komma fram till acceptabla lösningar i olika frågor.

INGEGERD EKSTRAND

Löntagaren 30.4.2001 nr 4/01

hava500.jpg (350 bytes)

lt-back.jpg (825 bytes)lt-ylos.jpg (843 bytes)

marne.gif (45 bytes)