Under webbadressen Hoiva.net samlas information om dem som erbjuder social- och hälsovårdstjänster i stadsdelen Hervanta.

Hoiva.net är öppet för alla som använder hälsovårdstjänster: patienter, deras anhöriga och stödpersoner. Olika patientgrupper, såsom företagshälsovårdens klienter eller diabetiker erbjuds en service som går ut på att man följer upp ett profilerat hälsotillstånd.

Projektet koordineras av Oy MediaTampere Ltd, med projektchef Vesa Keinonen i spetsen.

Hur ser då projektets egentliga utgångspunkt och målsättning ut? Skapar man någonting unikt eller lappar man över en redan påbörjad och förutsägbar nedkörning av de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna?

– Målsättningen är att komplettera befintliga tjänster, inte att konkurrera med dem. Vi skapar webbtjänster för dem som behöver social- och hälsovårdstjänster, med syftet att underlätta människors kontakter med Tammerfors stad och andra offentliga inrättningar och med privata serviceproducenter, svarar Keinonen.

Farfar före sin tid

Tjänsterna på Hoiva.net öppnas denna månad men ett delprojekt, Herwaari, inleddes redan i december. Herwaari förmedlar via Internet kontakt till företag inom hemservicen.

Keinonen berättar att man försökte skapa Herwaari (en ordlek där man kombinerar stadsdelens namn med gammal stavning av det finska ordet för farfar, övers.anm.) redan år 1997 men tiden var inte mogen för projektet. De som nyttjar servicen var inte då i tillräckligt hög grad Internetsurfare. Då EU-finansieringen för Hervanta beviljats slog man in all service i området i ett paket, också annan service än vårdtjänster.

När Hoiva.net är färdigt utbyggt säger man sig kunna erbjuda "ett koncept för ett mångsidigt bruk av webbtjänster" till alla dem som vill utveckla social- och hälsovårdsservicen. Vad innebär det här i praktiken för dem som behöver hjälp i en vardagssituation? Och skapar man ett A- och ett B-lag bland kunderna eller kommer de alla förr eller senare att fångas in i Nätet?

– Det goda mottagandet som Herwaari fått bland i synnerhet seniorkunderna visar att tjänsterna svarar mot ett behov. Meningen är ju inte att ersätta de mänskliga servicekontakterna, snarare att hjälpa människor att finna dem. Alla är naturligtvis inte Internetanslutna och kommer heller inte att bli det, men en tillräckligt stor del människor är det redan nu. Jag tror inte att det bildas en klyfta mellan olika grupper, det finns ju över hundra avgiftsfria Internetstationer i Tammerfors, motiverar Keinonen.

För att bygga upp Hoiva.net och utveckla det har man använt Tammerfors stads undersökningar som grund, och de uppdateras ständigt.

Keinonen intygar att stadens social- och hälsovårdsväsen utnyttjar webbtjänsterna som ett redskap som också staden har nytta av.

Ringar på vattnet

Som en drivfjäder för projektet nämns bl.a. kommunernas minskande roll som producent av hälso- och vårdfunktioner. Förändringen i befolkningens åldersstruktur anges som en orsak till att nya serviceformer bör utvecklas.

En av Hoiva.nets utgångspunkter är också att förbättra sysselsättningen och främja företagsamheten. Avsikten är att före utgången av år 2003 ha skapat 25 nya bestående arbetsplatser och åtta nya företag i Hervanta. Vilket slags företag? Har det redan skett någonting på den fronten?

– Herwaari är ett exempel på det som redan har förverkligats. Olika projekt är på gång men ännu är det för tidigt att peka på något konkret. Det ingår inte i våra uppgifter att främja företagsverksamheten men jag tror att Hoiva.net med dess interaktiva funktioner kommer att bidra till att arbetsplatser skapas och företag bildas, säger Vesa Keinonen.

Projektet finansieras med medel ur EU:s fond för regional utveckling och via EU-kvoten i landskapets utvecklingsfond. Ger EU ramarna för projektet eller fungerar unionen bara som finansiär av ett lokalt projekt?

– EU sporrar till dylik verksamhet. Exempelvis kommissionsledamot Erkki Liikanen har uppmanat Finland och EU-länderna i gemen att ta igen USA:s försprång när det gäller att främja den här typens företagsverksamhet, säger projektchef Keinonen.

HANNU OITTINEN