Forskare Tomi Kyyrä på Statens ekonomiska forskningsanstalt sammanställer för närvarande en omfattande rapport i ämnet, där han dels jämför utvecklingen i Finland med de andra OECD-länderna, dels granskar förändringarna i inkomstfördelningen branschvis och inom enskilda företag.

– Inom huvudsektorerna, i industrin, byggnadsbranschen och servicen, har utvecklingen varit mycket likartad, löneinkomsternas andel har minskat överlag. Mellan branscherna och inom dem finns det emellertid också skillnader, säger Kyyrä.

Det material Kyyrä samlar ger impulser för olika slags tolkningar och slutsatser. Det kompliceras av att en likartad utveckling inom olika branscher kan ha alldeles olikartade orsaker.

En del gemensamma nämnare kan emellertid skönjas: internationaliseringen av ekonomin, avregleringen av penningmarknaden och förändringen i företagskulturen. Lönernas andel av inkomstkakan naggades av den arbetslöshet som följde i recessionens spår medan slantens baksida präglades av en våldsam ökning av arbetets produktivitet.

När är kapitalet nöjt?

Om man ser på inkomstkakan ur en vanlig löntagares perspektiv är omfördelningen klart orättvis till kapitalets fördel. Hurudan vore då en balanserad fördelning? Det ville varken Tomi Kyyrä eller Pekka Sauramo på Löntagarnas forskningscentral svara på vid FFC:s seminarium om inkomstfördelningen. De gav bollen till facket.

– Inom facket måste man fundera över hur mycket större lönernas andel kunde bli utan att ekonomins stabilitet hotades, säger Sauramo.

Kapitalets krav på avkastning har ökat i och med internationaliseringen av ekonomin, men har man möjligen gått för långt i kraven på avkastning? Sauramo påminner om att de finländska företagens lönsamhet redan i mitten av 90-talet stod i topp, enligt internationella utredningar.

Det förra decenniet präglades av en moderat lönepolitik. Enligt forskarna var det inte fel, trots att de moderata löneförhöjningarna också bidragit till att inkomstfördelningen förändrats.

– Utgångsläget var ju massarbetslösheten. Beaktar man hur höga arbetslöshetstal vi hade, har vi lyckats väl att med att minska arbetslösheten, säger Pekka Sauramo.

Arbetslösheten ligger nu på drygt nio procent, vilket innebär att kampen för ökad sysselsättning fortfarande är på hälft. Forskarna medger också att det för facket blir svårt att avväga vilken nivå för löneförhöjningar man skall sätta upp i höst.

Branscherna glider isär

Kyyrä har i detalj rett ut hur inkomsterna fördelas mellan arbete och kapital i olika branscher. Även om den dominerande trenden är att löneinkomsternas andel har minskat, har det inom en del branscher inte skett några större förändringar i inkomstfördelningen. Det finns t.o.m. branscher där löneinkomsternas andel ökat något.

Kyyrä nämner textil-, skogs- och den elektrotekniska industrin och finansieringssektorn som branscher där löneinkomsternas andel har minskat radikalt under det senaste decenniet.

– Textilindustrin upplevde en kraftig strukturomvandling, där både företagens och de anställdas antal minskade. Inom skogssektorn inverkade, förutom en strukturomvandling, också gynnsamma konjunkturer och devalvering. Utvecklingen inom den elektrotekniska industrin avspeglar den internationella IT-boomen och Nokias starka position. Finansieringssektorn har påverkats av den våldsamma saneringen i bankkrisens spår.

Förändringarna i inkomstfördelningen märks också på företagsnivå.

– Förskjutningen förklaras av de omställningar som har skett i företagsvärlden, t.ex. konkurser och förändringar i företagens marknadsandelar, säger Kyyrä.

Ökningen av arbetets produktivitet kan till en del förklaras med att företag med svag lönsamhet gick i konkurs under depressionen.

Tomi Kyyrä har gjort utredningen om den funktionella inkomstfördelningen på beställning av den inkomstpolitiska utredningskommittén. Rapporten blir klar inom mars månad.

PIRJO PAJUNEN