– Metoderna varierar och att en produkt är CE-märkt i ett EU-land behöver därför inte betyda exakt det samma i ett annat, påpekar överingenjör Kauko Konttinen på tillsynsenheten vid social- och hälsovårdsministeriets arbetarskyddsavdelning, som i sin tur övervakar att den finländska granskningsenheten fungerar.

En CE-märkt produkten har kanske inte testats i hård finländsk vinterkyla, utan i t.ex. Frankrike. Skyddshandskar, som är testade mot en kemikalie, kanske släpper igenom en annan. Dessutom är den finländska marknaden liten och bruksanvisningen kan vara bristfällig.

De enklaste skydden, typ trädgårdshandskar, behöver inte CE-märkas, däremot nog skydden i de två andra kategorierna. För hörselskydd, hjälmar och t.ex. slaktarhandskar bör tillverkaren skaffa intyg och signera en försäkran om att alla produkter av samma typ uppfyller minst samma CE-krav. Intyg behöver dock inte bifogas varje produkt. På andningsskydd, kemikaliehandskar, skydd vid elisolering och annan utrustning som ska skydda användaren mot livsfara eller allvarliga faror tas stickprov även efter granskning eller så tillämpar tillverkaren ett godkänt kvalitetssystem borgar för produkten. Totalt finns ca 200 olika EU-standard. Arbetsgivaren ansvarar för att rätt produkt väljs för rätt arbetsprocess.

Lagen pådyvlar också importörerna och försäljarna ett visst ansvar för de produkter de bjuder ut. Företag i arbetarskyddsbranschen utbildas av sin organisation STYL i vilka krav olika skydd ska fylla. Senast handlade det om skodon av olika slag.

Social- och hälsovårdsministeriet ger också en hjälp på traven i vid val av utrustning. Bl.a. har man gett ut en handbok om personskydd på arbetsplatsen. Konttinen råder arbetstagarna att kräva ordentliga skydd.

Produkt kan stoppas

Visar sig någon produkt vara bristfällig bör EU-kommissionen underrättas. Kommissionen bör i brådskande ordning behandla ärendet och meddela övriga EU-länder om eventuell marknadsbegränsning.

Konttinen betonar att myndigheterna inte tar till det grövsta artilleriet om felet är obetydligt. Det gäller också att kunna föra felet i bevis, att ha vattentäta bevis från en neutral inrättning.

– Då Finland meddelade om att skyddshandskar mot kemikalier hade hål då de togs ur förpackningen drogs produkten inte bort. Ingen myndighet fanns på plats då handskarna togs fram.

Handskarna drogs inte bort från marknaden. Den amerikanska tillverkaren grundade en ny fabrik, förbättrade metoderna och lät en annan europeisk inrättning granska handskarna som nu bytt namn.

– Händer det en allvarlig olycka granskar arbetarskyddsinspektören om skyddet varit det rätta och om risken var omöjlig att förutse, framhåller Kauko Konttinen.

INGEGERD EKSTRAND

Här hjälper inga skydd

– Arbetarskyddsinspektörerna konstaterade att lyften inte uppfyllde vissa normer. Risken var uppenbar för bilverkstadsarbetarna, i en sådan situation hjälper ju ingen personlig skyddsutrustning. Vi slog larm i fjol våras och fick ta emot ett otal oroliga samtal, främst från arbetsgivarna, berättar Raimo Kärnä, arbetarskyddssekreterare på Metall.

Krav ställdes på importförbud. I juni vände sig Metall till minister Soininvaara och krävde användningsförbud. Förgäves.

– Billyften är godkänd och då bör den duga, fick vi till svar. Något stöd har vi inte heller fått från ledningen för social- och hälsovårdsministeriets arbetarskyddsavdelning. Ifrågasätter ministeriet kompetensen hos sina egna arbetarskyddsinspektörer? Ska vi tvingas vänta på att ett människoliv går till spillo innan något händer? Och vem bär då det moraliska ansvaret, frågar Kärnä.

Flera näraögat-tillbud har inträffat, t.ex. i Österbotten ramlade en bil ned. Tur nog råkade ingen arbetare stå i vägen. Märkesverkstäder har dock slutat använda billyften, likaså större verkstäder, men ett drygt tjugotal billyftar är fortfarande i användning runtom i Finland.

Prejudikat finns på att lagstridiga maskiner kan ge såväl importör som arbetsgivare straff, även om maskinen är CE-märkt.

Ett plåtslagare som hjälpte sin förman att byta verktyg i en falspress fick fingrarna i kläm och bestående men, då maskinen gick i gång. Brister konstaterades i den CE-märkta pressen och både företagets VD och importören dömdes till rejäla dagsböter av Helsingfors tingsrätt i januari 2001. Den drabbade arbetstagaren ingick ett avtal med arbetsgivaren som gav honom skadersättning på närmare 130 000 mark.

Kärnä poängterar att maskinerna dock överlag blivit mycket säkrare. I början av 70-talet var maskinen boven i 95 % av arbetsolyckorna, i dag endast i knappt fem.

– Men riskerna är många i metallbranschen. Det är alla skäl att använda personskydd, även om att dessa kanske inte är de allra bekvämaste. Skydden behöver ju inte sitta på hela tiden och det måste gå att göra dem behagligare att använda, menar arbetarskyddssekretaren Raimo Kärnä.