Bakom det radikala förslaget står Lars-Mikael
Bjurström, utvecklingschef på social- och hälsovårdsministeriets
arbetarskyddsavdelning i Tammerfors.
Än är det inte heller för sent att ändra namnet på lagen om skydd i
arbetet till arbetsmiljölagen. Kommissionen som senaste år arbetade fram ett nytt
lagförslag diskuterade frågan men ville till slut ändå inte ändra namnet, vilket
jag både trott och hoppats. Lagen behöver en annan image, ett bredare innehåll, säger
han och pekar på Sverige, Norge och Danmark som sedan länge har sin arbetsmiljölag.
Också en del fackförbund i Finland har redan gått in för att kalla sina
tjänstemän arbetsmiljösekreterare (i stället för arbetarskydds-) då de
sysslar med arbetsmiljön som helhet. Nämnda kommission behandlade och godkände även en
text, som påvisade behovet att frångå arbetarskyddsbegreppet i det slutliga
betänkandet tas frågan emellertid inte upp.
Bjurström framhåller att det är det positiva i verksamheten som bör betonas,
välfärd, hälsa och kvalitet. Det är hög tid att integrera arbetarskyddet i den
normala verksamheten och inte, som i dag, göra många i sig goda saker men under rubriker
som personalutveckling.
Arbetarskyddet hämmas fortfarande av att det i tiden fick en lite dålig klang.
Men viktigare än det är att det skett en så enorm förändring, en successiv process
från den tid då arbetarskyddet endast kopplades ihop med skyddsutrustning. På 70-talet
kom den förebyggande synen, att eliminera eller minimera risker. På 90-talet insåg man
att det behövdes en helhetssyn, motiverar han sitt förslag till namnbyte.
Därmed inte sagt att Bjurström är redo att skrota personlig skyddsutrustning.
Tvärtom, den är nödvändig och har utvecklats fint både i fråga om kvalitet och
användbarhet.
Farliga arbeten och arbetsmiljöer kräver högklassig skyddsutrusning. Alla
risker lyckas vi inte eliminera. Bäst lyckas det i permanenta miljöer som fabrikshallar
och kontor, men inte t.ex. vid byggnads- och räddningsarbeten. Men om viljan finns och
man följer lagstiftning och sunt förnuft kan arbetare skyddas mot buller, kemiska
processer kan slutas in o.s.v. Dylikt borde vi kunna behärska och med en bättre
arbetsmiljö minskar behovet av skyddsutrustning.
Bjurström menar att vi trots all utveckling inte mår bra. Fortfarande är det något
som saknas, en helhetssyn, ett månande om hälsa och välfärd. Här kommer en tydlig
meningsmotsättning mellan generationer fram. Många äldre anser att det fortfarande
finns jobb nog i grundarbetarskyddet.
Fyra framtidsfaktorer
Utvecklingschef Bjurström pekar på fyra faktorer som kommer att påverka vår syn på
vår framtida arbetsmiljön i framtiden. För det första har arbetsmiljön och därmed
problemen, liksom arbetet, förändrats. Trenden för både arbetsolyckor och
yrkessjukdomar är nedgående. Vi har grepp om den fysikaliska miljön men borde nu kunna
påverka den psykosociala, stress, utbrändhet, våld och trakasserier.
För det andra är det en fråga om image. Företag har börjat kolla varandra,
kanske lite överraskande är det främst utländska företag som frågar hur vi har
arbetsmiljön ordnad. Brister det i etik och moral köper man inte. För det tredje har vi
de ekonomiska orsakerna. En god arbetsmiljö går hand i hand med produktivitet och är en
konkurrensfaktor att räkna med.
Den fjärde faktorn är rent strategisk. Vissa branscher står inför en brist på
arbetskraft. Är arbetsmiljön dålig blir det svårt att rekrytera folk. Problemet är
också nationalekonomiskt. Är miljön dålig går man i pension för tidigt. Arbetet
måste göras attraktivt, inte vara förknippat med risker. Annars kanske unga väljer en
alternativ livsstil, de väljer helt enkelt bort arbetet, filosoferar utvecklingschefen.
Tanken är att arbetsplatserna själva ska lösa sina problem men kan verkligen alla
vara experter på alla frågor? Företagshälsovården är en av de instanser som kan
kopplas in. Enligt lag ska den vara förebyggande men är inte alltid det, säger
Lars-Mikael Bjurström.
Det här är lite pinsamt för Finland. Vi har rentav gått ut och skrutit med
att vi har en modern, täckande lagstiftning. Nu då lagen reviderats har den fått mycket
kritik för hur den fungerar. Det finns en klar brist på resurser hos
företagshälsovården, kanske också på kunskap och tid.
Ofta talar arbetarskyddet och företagshälsovården olika språk, tekniskt respektive
medicinskt.
Man har märkligt svårt att hitta fram till gemensamma arbetsformer. Vi måste
få igång en dialog nu.
"Arbetsmiljö" möjligt
FFC:s arbetsmiljösekreterare Raili Perimäki medger att arbetarskyddet som
begrepp inte är alldeles entydigt för alla. I praktiken förknippas
"arbetarskydd" endast med traditionella frågor kring arbetsolyckor, trots att
begreppet ska omfatta allt som hänger ihop med skydd i arbetet och arbetshälsa.
"Arbetsmiljö" har en bredare betydelse och täcker också alla nya
riskfaktorer i arbetslivet. I princip har FFC inget emot att lagen om skydd i arbetet
döps om till arbetsmiljölagen. Men vi driver inte heller på en ändring, säger
Perimäki.
INGEGERD
EKSTRAND