Bakom det radikala förslaget står Lars-Mikael Bjurström, utvecklingschef på social- och hälsovårdsministeriets arbetarskyddsavdelning i Tammerfors.

– Än är det inte heller för sent att ändra namnet på lagen om skydd i arbetet till arbetsmiljölagen. Kommissionen som senaste år arbetade fram ett nytt lagförslag diskuterade frågan men ville till slut ändå inte ändra namnet, vilket jag både trott och hoppats. Lagen behöver en annan image, ett bredare innehåll, säger han och pekar på Sverige, Norge och Danmark som sedan länge har sin arbetsmiljölag.

Också en del fackförbund i Finland har redan gått in för att kalla sina tjänstemän arbetsmiljösekreterare (i stället för arbetarskydds-) då de sysslar med arbetsmiljön som helhet. Nämnda kommission behandlade och godkände även en text, som påvisade behovet att frångå arbetarskyddsbegreppet — i det slutliga betänkandet tas frågan emellertid inte upp.

Bjurström framhåller att det är det positiva i verksamheten som bör betonas, välfärd, hälsa och kvalitet. Det är hög tid att integrera arbetarskyddet i den normala verksamheten och inte, som i dag, göra många i sig goda saker men under rubriker som personalutveckling.

– Arbetarskyddet hämmas fortfarande av att det i tiden fick en lite dålig klang. Men viktigare än det är att det skett en så enorm förändring, en successiv process från den tid då arbetarskyddet endast kopplades ihop med skyddsutrustning. På 70-talet kom den förebyggande synen, att eliminera eller minimera risker. På 90-talet insåg man att det behövdes en helhetssyn, motiverar han sitt förslag till namnbyte.

Därmed inte sagt att Bjurström är redo att skrota personlig skyddsutrustning. Tvärtom, den är nödvändig och har utvecklats fint både i fråga om kvalitet och användbarhet.

– Farliga arbeten och arbetsmiljöer kräver högklassig skyddsutrusning. Alla risker lyckas vi inte eliminera. Bäst lyckas det i permanenta miljöer som fabrikshallar och kontor, men inte t.ex. vid byggnads- och räddningsarbeten. Men om viljan finns och man följer lagstiftning och sunt förnuft kan arbetare skyddas mot buller, kemiska processer kan slutas in o.s.v. Dylikt borde vi kunna behärska och med en bättre arbetsmiljö minskar behovet av skyddsutrustning.

Bjurström menar att vi trots all utveckling inte mår bra. Fortfarande är det något som saknas, en helhetssyn, ett månande om hälsa och välfärd. Här kommer en tydlig meningsmotsättning mellan generationer fram. Många äldre anser att det fortfarande finns jobb nog i grundarbetarskyddet.

Fyra framtidsfaktorer

Utvecklingschef Bjurström pekar på fyra faktorer som kommer att påverka vår syn på vår framtida arbetsmiljön i framtiden. För det första har arbetsmiljön och därmed problemen, liksom arbetet, förändrats. Trenden för både arbetsolyckor och yrkessjukdomar är nedgående. Vi har grepp om den fysikaliska miljön men borde nu kunna påverka den psykosociala, stress, utbrändhet, våld och trakasserier.

– För det andra är det en fråga om image. Företag har börjat kolla varandra, kanske lite överraskande är det främst utländska företag som frågar hur vi har arbetsmiljön ordnad. Brister det i etik och moral köper man inte. För det tredje har vi de ekonomiska orsakerna. En god arbetsmiljö går hand i hand med produktivitet och är en konkurrensfaktor att räkna med.

Den fjärde faktorn är rent strategisk. Vissa branscher står inför en brist på arbetskraft. Är arbetsmiljön dålig blir det svårt att rekrytera folk. Problemet är också nationalekonomiskt. Är miljön dålig går man i pension för tidigt. Arbetet måste göras attraktivt, inte vara förknippat med risker. Annars kanske unga väljer en alternativ livsstil, de väljer helt enkelt bort arbetet, filosoferar utvecklingschefen.

Tanken är att arbetsplatserna själva ska lösa sina problem men kan verkligen alla vara experter på alla frågor? Företagshälsovården är en av de instanser som kan kopplas in. Enligt lag ska den vara förebyggande men är inte alltid det, säger Lars-Mikael Bjurström.

– Det här är lite pinsamt för Finland. Vi har rentav gått ut och skrutit med att vi har en modern, täckande lagstiftning. Nu då lagen reviderats har den fått mycket kritik för hur den fungerar. Det finns en klar brist på resurser hos företagshälsovården, kanske också på kunskap och tid.

Ofta talar arbetarskyddet och företagshälsovården olika språk, tekniskt respektive medicinskt.

– Man har märkligt svårt att hitta fram till gemensamma arbetsformer. Vi måste få igång en dialog — nu.

"Arbetsmiljö" möjligt

FFC:s arbetsmiljösekreterare Raili Perimäki medger att arbetarskyddet som begrepp inte är alldeles entydigt för alla. I praktiken förknippas "arbetarskydd" endast med traditionella frågor kring arbetsolyckor, trots att begreppet ska omfatta allt som hänger ihop med skydd i arbetet och arbetshälsa.

– "Arbetsmiljö" har en bredare betydelse och täcker också alla nya riskfaktorer i arbetslivet. I princip har FFC inget emot att lagen om skydd i arbetet döps om till arbetsmiljölagen. Men vi driver inte heller på en ändring, säger Perimäki.

INGEGERD EKSTRAND