. vane.jpg (302 bytes)
tema.jpg (2440 bytes)

Ensamvarg med god aptit

pune.gif (67 bytes)  Vad har klockringarna i den ortodoxa kyrkan i Jyväskylä och i Kreml i Moskva gemensamt? Jo, vardera skyddar sina öron med finländska hörselskydd.

Verkställande direktören vid Jyväskyläföretaget Silenta, Arimo Ristola berättar skrattande att företaget fick lov att gå via Putins kansli för att komma med sina hörselskydd till Kreml.

Även om bugandet för Kreml var avsett enbart som en PR-gest, och Ristola knappt ens vill att man nämner om det, kan man föreställa sig att jippot bar på också andra slags förhoppningar.

Ryssland är brännhett stoff för många businessmän. Där borde finnas nya och viktiga marknader också för en som tillverkar hörselskydd.

– I den här branschen måste man kunna agera globalt och söka sin tillväxt i världen. Om vi hade tytt oss bara till hemmamarknaden skulle inte företaget finnas längre, säger Ristola.

Silenta är det enda företaget i Finland som utvecklar och tillverkar hörselskydd.

Det var bland de första som fick kvalitetscertifikatet ISO 9001 för sitt arbete och limmar nu trofast etiketten med den blåvita nyckeln på sina produkter. Etiketten betonar att produkten är tillverkad med inhemska krafter. Ändå har Silentas hörselskydd bara fem procent av hemmamarknaden.

– Hur mycket föregångare när det gäller arbetarskyddet Finland som land än är ur ett världsperspektiv präglas ändå branschens tillbehörsaffärer av diverse experiment och billigvaror. Silenta får ett bättre pris för de varor som exporteras än i försäljningen här hemma. Det har t.ex. visat sig verkligt tufft att förhandla med de större järnvarukedjorna i vårt land, klagar Ristola.

Silenta tillverkar mellan 300 000 och 400 000 hörselskydd per år, exporterar dem till 60 länder och har en andel på omkring fem procent av världsmarknaden. En rätt ny produkt är ett ansiktsskydd med många funktioner.

Den huvudsakliga marknaden finns inom EU och USA men inom de närmaste åren torde också Ryssland, Syd-Amerika och kanske Kina komma med i bilden på allvar.

– Vi har funderat på att upprätta fabriker i Brasilien och Ryssland för monteringen av hörselskydd. Vi har redan nu kapacitet att tillverka omkring tusen skydd per år, avslöjar Ristola.

Duktigt litet gäng

Hörselskydd av märket Silenta har funnits på marknaden i ungefär fyrtio år. I början tillverkades skydden av Exel, som är känt för sina skid- och gångstavar. 1982 sålde Exel tillverkningen av hörselskydd till Kemira, som sedan tidigare tillverkade andningsskydd.

På tröskeln till recessionen 1992 gav Kemira upp och Ristola, som då var regionchef för Utvecklingsområdesfonden, tog hand om saneringen av Silenta. Följande år blev Ristola VD för bolaget och köpte en liten del av det. 1995 köpte han hela affärsverksamheten.

Silenta sattes på en ordentlig svältkur. På ett par år gjorde man om hela produktutvecklingen och tillverkningstekniken. Företaget inledde marknadsföringssamarbete med en av de största skyddsutrustningstillverkarna, amerikanska MSA. För tre år sedan upphörde MSA helt med sin egen tillverkning av hörselskydd och tog in Silenta i sitt sortiment. MSA exporterar produkter till 120 länder.

Kvasten sopade rent i fabrikshallen i Jyväskylä. Av det hundratal som jobbade där på Kemiras tid finns nu bara tjugo kvar, 14 av dem i produktionen. Planeringen och utvecklingen av skydden har man hållit kvar i egen regi, likaså den precisionskrävande tillverkningen av komponenter. Däremot har man gett ut monteringen av skydden till ett tiotal underleverantörer, alla i Jyväskylätrakten.

En automatisk maskin som malar på ända in på nätterna fabricerar komponenter som det är möjligt att tillverka på det sättet.

Ett resultat av hästkuren är att Silenta idag framställer tre gånger fler hörselskydd än man gjorde på Kemiras tid. Årets omsättning har budgeterats till cirka tre miljoner euro. Omsättningen har ökat med långt mer än tio procent per år.

Underhållning som krydda

Även om Silentaskydden har kvar mycket av sin form och ergonomi från såväl Exel- som Kemiratiden, satsar företaget en tiondedel av sin omsättning på fortlöpande produktutveckling.

– Trots att hörselskyddens livstid ligger på kring fem år måste man byta modell oftare, med ett par års mellanrum. Det innebär en ständig testningsrumba och den slukar 30 000 euro per år, förklarar Ristola.

Under den senaste tiden har företaget hållit på och utvecklat elektroniska laddningsbara hörselskydd med hifi stereoradio, mobiltelefonanslutning och ljudgiljotin, i samarbete med Tekniska högskolan i Tammerfors.

Enligt Ristola blir arbetstrivseln en allt viktigare faktor vid sidan om arbetarskyddet när man utvecklar framtidens skyddsutrustning. Många arbetstagare använder elektroniska hörselskydd till och med när de är ute och pilkar, bara för att de är så mångsidiga. De är också beredda att betala en del av deras pris själva.

– Inom ett par år kommer hemmaförsäljningen av elektroniska skydd att gå förbi de traditionella passiva skydden. Det är också minst 15 gånger lönsammare att tillverka elektroniska skydd än traditionella, beräknar Ristola.

EERO KOSONEN

Löntagaren 2.4.2002 nr 3/02

hava500.jpg (350 bytes)

lt-back.jpg (825 bytes)lt-ylos.jpg (843 bytes)

marne.gif (45 bytes)