Lagreformen förverkligar många av FFC:s målsättningar. Det blir lättare att få inkomstrelaterad dagpenning, mera lönsamt att ta emot kortvariga heltidsjobb och samtidigt blir hela arbetslöshetsskyddet smidigare, utan några nya nedskärningar.

Lindringen av arbetsvillkoret, som FFC har drivit på, förverkligas enligt förslaget från årsskiftet. Villkor för att förnya sin dagpenningsperiod, d.v.s. nollställa dagräkningen, förutsätter enligt reformen att man har arbetat i åtta, istället för tio månader. För dem som är nykomlingar på arbetsmarknaden förblir arbetsvillkoret tio månader men granskningsperioden förlängs till 28 månader. Förändringarna gör det lättare för bl.a. snuttarbetare att få inkomstrelaterad dagpenning. Också för dem som har jämkad dagpenning förkortas arbetsvillkoret till åtta månader.

Lönsammare ta emot kortjobb

Avgångsbidraget förs i och med lagreformen delvis över till arbetslöshetsskyddet. Personer som har varit med länge i arbetslivet, men som av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker har sagts upp, kan få en förhöjd förtjänstdel i 130 dagars tid. Förutsättningen är att den uppsagda har arbetat i minst tjugo år och varit medlem i a-kassan minst fem år. Reformen öppnar vägen till avgångsbidrag för fler än tidigare. Den höjda förtjänstdelen har ingen åldersbegränsning eller krav på oavbrutet anställningsförhållande.

Den höjda förtjänstdelen är 55 procent av skillnaden mellan dagslön och grunddagpenning. Förhöjningen är 6,54 euro/dag på en månadsinkomst på 2 000 euro och 9,11 euro/dag om månadslönen är 2 500 euro. Rätten till förhöjd dagpenning kvarstår om mottagaren blir sysselsatt inom 130 dagar. Den som deltar i utbildning kan få förhöjd dagpenning också efter 130 dagar, för maximalt 500 dagar.

Det blir lättare att ta emot kortvariga jobb i och med att heltidsarbete på minst två veckor inte längre omfattas av principerna för jämkad dagpenning. För att undvika förseningar då det t.ex. inte går att få löneintyg av arbetsgivaren med det samma, kan jämkad dagpenning betalas i förskott.

Semesterpremiens inverkan på utbetalningen av arbetslöshetsdagpenning lindras bl.a. så att man räknar inkomst av ett eller flera jobb upp till fyrtio veckotimmar som grund för dagpenning. För närvarande räknar man bara med inkomst av s.k. huvudsyssla. Inkomsten som är grund för dagpenningen kan också höjas enligt index om man har haft dessa inkomster i flera års tid.

Förändrad arbetslöshetspension

I samband med pensionsreformen ändras också de arbetslösas rätt till extra dagar, liksom också dagpenningsperioden. För personer som är födda 1950 eller senare börjar rätten till extra dagar två år senare än hittills, d.v.s. när de har fyllt 59 år. Dagpenning kan betalas upp till 65 års ålder. Enligt pensionsreformen kan en arbetslös som får tilläggsdagpenning få ålderspension vid fyllda 62, utan avdrag för förtid. För att förhindra att någon faller ur skyddsnätet pga. den förhöjda åldersgränsen ger lagförslaget 57-åringar rätt till stödarbete. För personer som är födda före 1950 sker inga förändringar i rätten till tilläggsdagar eller arbetslöshetspension.

Regeringen avlåter senare i höst en proposition med förslag till hur arbetslöshetsförmånerna ska finansieras. Kostnadsfördelningen mellan olika finansiärer kvarstår så att inte a-kassorna får finansieringsansvaret för förändringarna i avgångsbidragssystemet eller arbetslöshetspensionerna. Arbetsgivarens självrisk för arbetslöshetspensionerna flyttas över på arbetslöshetsskyddet.

Tilläggsinformation:
jurist Janne Metsämäki
tfn (09) 7721 437