. vane.jpg (302 bytes)

tema.jpg (2440 bytes)

Äldst och ...teema01.jpg (5948 bytes)

pune.gif (67 bytes)  I den numera fashionabla, men ännu för några årtionden sedan arbetarpräglade, stadsdelen Kronohagen ståtar ett präktigt funkishus i sju våningar. Det är legendariska Kirja, Helsingfors bokarbetarförenings hus vid Bokarbetaregatan. Huset byggdes i mitten av 1930-talet av entusiastiska bokarbetare. Till stor del på talko. Något om tidsandan berättar det att föreningens styrelsemedlemmar personligen gick i borgen för den finansiering som behövdes för att förverkliga projektet.

En risktagning som gav boägget till en ansenlig förmögenhet. Husets värde räknas idag i miljontals euro. Men bokarbetarna profiterar inte på sitt guldägg. Man vårdar det och låter det stå till medlemmarnas tjänst.

Helsingfors bokarbetarförening (Helsingin Kirjatyöntekijäin Yhdistys) är landets äldsta fackavdelning, grundad redan 1869. Också bland landets största om man ser till totalantalet medlemmar, 6500. Av dem är 3700 yrkesverksamma. Därtill hör den till de mer välbärgade föreningarna. Förutom huset, som anses höra till de mest tidstypiska funkisbyggnaderna i Helsingfors, har man tillgångar värda ca 700 000 euro. Tryggt placerade i bankpapper. Spekulationsekonomi har bokarbetarna avhållit sig ifrån.

Föreningens ombudsman Olavi Rasi säger att principen för förvaltningen av förmögenheten är att avkastningen från huset skall täcka skötsel och underhåll. Nån aktiv strävan att öka förmögenheten har man inte. I stället vill man att medlemmarna skall ha största möjliga glädje av byggnaden.

Mångfald aktiviteter

– Aktiva medlemmar kan få god återbäring på medlemsavgiften genom att utnyttja husets tjänster, påpekar Rasi.

Bokarbetarföreningens verksamhetskalender vittnar om en mångfald av möjligheter. Kurser, tävlingar, resor, friluftsdagar, teaterkvällar, barnfester osv. På Kirja kan man utöver vanliga möten och seminarier t.ex. lära sig uppträda, delta i en skrattkurs eller spela sökö. Och dörrarna är i mån av möjlighet öppna för allehanda aktiviteter på medlemmarnas eller gruppers eget initiativ, intygar Rasi.

Husets vackra festsal med plats för upp till tvåhundra person och ingång från gatuplanet har upptäckts av näromgivningen. Salen är en populär festplats vid bröllop, den anlitas för kulturevenemang och sammankomster. Fram till 60-talet ordnades där välbesökta danser, bröderna Raittinen anlitade den för skivinspelningar under början av sin karriär och en teatergrupp ledd av Hella Wuolijoki hade i tiden sin fasta scen här — Kirjan näyttämö.

– Eftersom föreningen inte strävar efter att maximera vinsten har hyrorna hållits på en rätt anspråkslös nivå, säger Rasi.

Förbund i miniatyr

Känd och uppskattad bland allmänheten är också Kirjas legendariska restaurang. Under sin glans dagar en träffpunkt för såväl medlemmar som författare och andra kulturprofiler. Känd för sitt utsökta kök och vänliga atmosfär. Restaurangen drevs till början av 1970-talet i föreningens regi. Därefter har den varit uthyrd åt en rad olika restauratörer — med växlande framgång. Nu är restaurangen öppen kvällstid och uppskattad som matställe.

Klubbar och sektioner som verkar inom föreningen, t.ex. boktryckarklubben, torsdagsklubben, seniorklubben, ungdomssektionen eller de arbetslösas sektion, kan i regel utnyttja husets många lokaler gratis. Andra betalar skälig hyra. Minst sagt skälig är också hyran för de aderton bostäder man hyr ut. Det är medlemmarna som har tillträde till dessa och efterfrågan är stor varje gång en lokal blir ledig. Inte att undra på för hyran ligger åtminstone en tredjedel under den allmänna nivån i stadsdelen.

Med en personal på fyra fast anställda, eget stenhus, stabil ekonomi samt verksamhet och medlemskår som täcker hela huvudstadsregionen kan Helsingfors bokarbetarförening liknas vid ett förbund i miniatyr. Man har medlemmar i i runt tal 350 företag, de flesta små med bara några anställda men också de största i branschen. Man har i sina led 60 huvudförtroendemän, som sköter intressebevakningen i en bransch och region där omvälvningarna har varit och fortfarande är starka. Så det är ingen överdrift att påstå att föreningen i mycket är och har varit tongivande inom Finlands Bokarbetarförbund, numera Medieförbundet. Väggarna i kontors- och möteslokalerna i fjärde våningen pryds av allvarligt avporträtterade hedersmän som suttit i ledningen för föreningen och ofta också intagit ledande positioner i förbundet. Män som Claes Theodor Sederholm, föreningens första ordförande, samtida med Runeberg och Topelius. Den sistnämnda för övrigt hedersmedlem i Helsingfors bokarbetarförening. Sådant förpliktar.

HANS JERN

Löntagaren 7.2.2003 nr 1/03

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)