När arbetsplatserna börjar försvinna utomlands
står i allmänhet konsumtionsvaruindustrin först i kö. Så gick det för den inhemska
textilindustrin.
Samma trend har nu drabbat mobiltelefonindustrin. Salcomp, som fabricerar laddare, kör
ner produktionen i Kemijärvi men producerar för fullt i både Kina och Brasilien. Perlos
har ständiga samarbetsförhandlingar på gång i Finland men inviger nya fabriker i Kina
och Brasilien. Flextronics och Salcomp har stängt fabrikerna i bl.a. Finland men utvidgar
i Asien.
En betydande del av konsumtionsvaruindustrin är sådan som inte kräver särskilt
stora produktionsinvesteringar men där lönernas andel av varornas slutliga pris är
större än i t.ex. investeringsvaror.
Alla köper inhemskt
Nu börjar småningom också låglöneländernas egen konsumtion få fart och det
bidrar till att locka producenter, i synnerhet när det handlar om gigantiska länder som
Kina eller Indien.
En knapp tredjedel av de 424 miljoner mobiltelefoner som såldes ifjol var tillverkade
i Kina. Men hälften av de kinesiskproducerade telefonerna såldes också där.
Den ekonomiska tillväxten i de här länderna är snabb. I Kina ökade
bruttonationalprodukten i början av året med över åtta procent. Det är en takt som de
utvecklade industriländerna inte ens kan drömma om.
Bilförsäljningen har tredubbats i Kina under det här decenniet men inte i Tyskland.
Om tio år finns det i Kina mest bilar i världen efter USA och Japan och ändå är
biltätheten bara en tiondedel av vad den är i vårt land. Därför planerar Volkswagen
investeringar i Kina för sex miljarder euro under de kommande fem åren.
Och såväl i Finland som överallt annanstans gynnar man alltid på något sätt
produkter som är tillverkade i det egna landet.
Tunga varor följer
Den finländska industrin har traditionellt tillverkat investeringsvaror, inte
konsumtionsvaror. Nu förskjuts tyngdpunkten i tillverkningen av också sådana varor till
Asien. Eftersom flertalet av världens fartyg byggs i Asien utreder Wärtsilä
möjligheterna att flytta tillverkningen av propellrar och motorer till Kina. Hollming har
redan etablerat sin fabrikation av bränslesystem för dieselmotorer i Kina.
Metso har i år fått en kinesisk beställning av pappersmaskiner till ett värde av
550 miljoner euro. Leveransen utgör cirka hälften av alla nya beställningar. Bolaget
försöker nu locka med sig sina underleverantörer till Asien och i synnerhet till Kina,
för papperskonsumtionen ökar där fyra gånger så snabbt som i exempelvis Europa.
Även om det är svårare att flytta företag som kräver stora investeringar är det
bara en tidsfråga innan flyttlasset står på backen hos den vill vara med i
utvecklingen. Alternativet är att någon annan lägger beslag på tillväxtmarknaden.
Också importtullarna har alltjämt en betydelse för var man placerar produktionen.
Finländska företag sysselsätter enligt TT:s uppskattning redan 14 000 människor i
Kina. Den största arbetsgivaren är Nokia.
Inte ens servicen står still
Trafiken med arbetsplatser gäller inte bara finländarna och industrin.
Viktiga mål är bl.a. Indien och Filippinerna. I New Delhi i Indien kan man finna en
nedlagd skofabrik vars produktion flyttade till Kina för länge sedan. På dess plats
fungerar kanske ett s.k call center, en central för telefonservice som handhar
amerikanska företags kundtjänst.
Nu står de allt mer krävande expertuppgifterna i tur. Från marknadsekonomins
hjärta, finanscentret i New York flyttas under de närmaste åren en halv miljon
arbetsplatser till länder med billigare arbetskraftskostnader. Det är en åttondedel av
branschens arbetsplatser. Och det är bara början.
Nokias konkurrent Motorola försöker förbättra sin lönsamhet genom att flytta allt
större delar av sin produkt- och programutveckling till Indien. En toppingenjör med
engelska som modersmål lyfter i Indien hälften så mycket lön som i USA.
Närområdena problematiska
För Finland utgör närområdena ett problem i sig och då handlar det, utöver t.ex.
den gigantiska ryska marknaden, oftast om arbetskraftskostnader.
Kemifacket utreder tillsammans med Tvättindustriförbundet, som representerar
branschens företag, skillnaderna mellan kostnader och produktivitet i Finland och
Estland. Om de stora hotellkedjorna och liknande följer Silja Lines exempel och flyttar
sin byktvätt över viken till Estland förlorar vi hundratals arbetsplatser men också
företagen drabbas hårt.
Inte ens språket utgör ett hinder. Viking Line upphörde med sin telefonförsäljning
i Finland och flyttade den till Tallinn.
Enligt en utredning från TT har de finländska företag som har expanderat mest i
utlandet under de senaste sex åren ändå bibehållit sin arbetskraft i Finland.
I framtiden ser det annorlunda ut. Nu är goda råd dyra.
HEIKKI
LEHTINEN
Översättning: ASTRID NIKULA
