– I inget land kommer vi att hissa företagets vimpel på taket som tecken på att vi har tagit över, säger vid VD Heikki Kerojoki i Litauen.

– Vi äger aktiemajoriteten i företagen men har lokala minoritetsägare. I januari 2002 köpte vi det lokala företaget Vilnius Duona som hade verkat i Litauen i över hundra år.

En månad tidigare hade också Fazer köpt upp ett litauiskt företag. Kerojoki minns att pressen skrev att hela den litauiska bageriindustrin köps upp av finnar.

– Vi har ändå blivit väl emottagna. Brödpriset har inte stigit, recepten är i stort sett oförändrade och läget har normaliserats.

Vaasa & Vaasakoncernen har kring 30 procent av den finländska bagerimarknaden. Fazer har ungefär lika mycket och utöver dem finns det hundratals småbagerier. Marknaden är fördelad på samma sätt i Estland, som koncernen utvidgade verksamheten till först. I Lettland har man verkat i nio år och marknadsandelen är 25 procent. På kort tid har man nått samma resultat i Litauen.

Uppskattad lokalfärg

Kerojoki motiverar etableringen i Baltikum med företagets naturliga vilja att växa. När taket kom emot i Finland såg man Baltikum som en möjlighet. Tillsvidare kastar man inga ögon mot Ryssland. Man anser att riskerna är för stora, trots att konkurrenten Fazer verkar där. Men Vaasa & Vaasa exporterar mycket knäckebröd till Ryssland.

Det är av yttersta vikt att samarbetet löper smidigt mellan moderbolaget och den lokala parten. I samtliga tre baltiska länder har man vela bibehålla den lokala prägeln: företagschefen är lokal men man har tillfört knowhow och kapital. Också den tekniska nivån har höjts. I Litauen är den processen ännu på hälft.

Kerojoki berättar att han förhåller sig oerhört ödmjukt till kommenderingen i Baltikum.

– Man måste reservera mängder av tid för att sköta olika angelägenheter! Bageribranschen är ändå inte så intressant att den skulle vara korrumperad. Det är ju inga stora pengar som rör sig här.

Ny teknik

Rita Ramanauskiené är chef för det nya Vilnius Duona.

– Alla andra bagerier är bara en tredjedel så stora som vi, myser hon.

Omsättningen var drygt 28 miljoner euro i fjol och med den omsättningen blir företaget åttionde i storleksordningen i Litauen. Bageriet har 1 300 arbetare och är då på 32 plats i jämförelse. Företaget har fem produktionsanläggningar i Litauen av vilka fyra finns i huvudstaden.

Enligt Ramanauskiené har företaget förändrats mycket sedan den finländska ägaren kom in i bilden, bl.a. har transportsystemen effektiverats.

Under de två senaste åren har Vaasa & Vaasa investerat cirka 3 miljoner euro i företaget. Också det här året ser bra ut.

En tyst resurs

I produktionsanläggningen för ljust bröd gräddar Zofia Jasiuvain, 45, en kaka kallad sakotis. Hon har arbetat här i 28 år.

– När det har funnits jobb har åren varit goda, säger hon och syftar på att tiderna har varit annorlunda i Litauen.

För ögonblicket är hon nöjd, åtminstone har hon inget behov att klaga.

Har det uppstått problem så har man kunnat lösa dem med den förman som har varit aktuell för ögonblicket. Zofia Jasiuvain borde bli pensionär när hon är 57,5 år gammal men litar inte riktigt på det.

– Lagarna ändras hela tiden.

Helst skulle hon fortsätta att jobba. När barnen snart är vuxna finns det inte mycket att göra där hemma.

HILKKA JUKARAINEN
Översättning: ASTRID NIKULA

Man har inte sett expansionen av företagsverksamheten till närområdena som ett led i globaliseringen, snarare som utlokalisering. Östersjöområdet håller på att bli ett enhetligt marknadsområde som stabiliseras och blir välmående när småningom EU-medlemskapet sätter sina spår.

En finsk företagsledare säger att man verkar i Litauen med tanke på framtiden.

– Nu för vi hit vårt varumärke, i framtiden skördar vi affärsekonomisk nytta.

Ett par hundra finländska företag har registrerats i Litauen. De största är Sonera, Neste och Partek. Här finns också ett flertal livsmedels-, möbel- och kemiska företag. Också de övriga nordiska länderna samt Estland och Tyskland har investerat i Litauen.

Av alla investerare kommer Finland på sjätte plats.

Det är inte kapitaldominerade finländska branscher som har sökt sig till Litauen. Främst företrädd är handeln som tillverkar produkter som inte kan transporteras annanstans ifrån.

Den litauiska ekonomin mår bra. Nationalprodukten har ökat med 5,9 procent jämfört med ifjol och i början av året ännu mer. Såväl export som import har ökat. Underskottet i handelsbalansen är däremot uppe i tolv procent. Under förhandlingarna med EU har Litauens ekonomi småningom blivit allt sundare men i början av medlemskapsförhandlingarna låg Litauen i kandidatländernas svans. Man tror att det kommer att ta en generation innan ekonomin är helt anpassad till EU-förhållanden.