– Finns inte beredskapen och viljan sker
förändringar genom kriser. Ses förändringar som ett hot, inte som en möjlighet, leder det till ännu mer privatiseringar, säger Östdahl som själv tror på ständig utveckling, också inom den kommunala tjänsteproduktionen.

Enligt finansministeriet borde kommunsektorns produktivitet höjas med 30 procent om vi vill ha kvar välfärdsstaten.

– Vi måste gå igenom processerna. I vissa funktioner är det svårt att höja produktiviteten men där det går måste vi göra det, säger han och pekar på reskontran: när ISS tog över minskade fakturorna med 20 procent.

Andra sektorer sätter lönenivån

Kommundirektören betonar att arbetskraften alltid måste utgå från ett verkligt behov.

– Lönenivån sätts av sektorer där det går att öka produktiviteten. Kommunens enda möjlighet är att höja sin effektivitet. Vi försökte först effektivera kök och städning själva, men stötte på kompakt motstånd hos personal, lärarkår, föräldrar.

– Det kommunala systemet är bevarande, nuläget cementeras och utbudstänkandet gäller, säger Östdahl, tidigare bl.a. VD för privata båtbyggargiganten Baltic Yachts. Som kommundirektör är han snarast en lokförare, väljs rätt spår går tåget, men det är mera stopp än kör. Privata sektorn liknar han vid ett flygplan, där allt utgår från den verkliga efterfrågan.

Genom femårsavtalet med danska ISS räknar Kronoby med att spara i snitt 500 000 euro i året. Servicens kvalitet följs regelbundet upp.

– Avtalet definierar t.ex. i detalj hur mycket kött det ska vara per portion, påläggets vikt — inga lövtunna korvskivor godtas.

Nytänkande behövs

Östdahl menar att den offentliga sektorn i många fall kan vara lika effektiv och ha lika hög produktivitet som den privata, om det görs på rätt sätt.

– Men om stora delar av kommunala sektorn ska kunna fortsätta som kommunal serviceproducent måste vi tänka om, i synnerhet om vi ser på utvecklingen inom EU.

Inom t.ex. den öppna vården ser Östdahl möjligheter att lägga ut vissa uppgifter.

– De primära funktionerna ska vi kvar, som sjuk- och hälsovård. Här finns dock risk att EU-bestämmelser gör att också denna service måste konkurrensutsättas.

För att klara sig som kommun och ha samma servicenivå som kommunerna i Finland i medeltal måste Kronoby titta på sin social- och hälsovård.

– Vi ligger över genomsnittet i kostnader. Kronoby måste vara lite effektivare och smartare än kommunerna i medeltal i Finland, eftersom kommunen via skatteutjämning får bara 90 procent av landets medeltal av skatteintäkterna.

Närservice behövs men servicen i sig får inte vara avhängig av kommundelstänkande. Inte heller i storkommunen Kronoby med knappa 7 000 invånare som bildades då Kronoby, Nedervetil, och Terjärv gick samman 1969.

– Många orter saknar lokal identitet och styrka, men det har vi tillräckligt av!

– Vi måste tänka om ifall vi vill att stora delar av den kommunala sektorn ska kunna fortsätta som kommunal serviceproducent, säger kommundirektör Stig Östdahl.

Text: INGEGERD EKSTRAND
Bild: ESA MELAMETSÄ