Köpen av kundtjänster stod för 830 miljoner euro enligt en ett år gammal uppgift från Kommunförbundet.

Enligt en utredning som Servicearbetsgivarna lät göra ökade främst köpen av städtjänster. Också fastighetstjänster köps av privata företag, t.ex. servicen av specialanläggningar och vatten- och avloppsanläggningar.

Kommunförbundets styrelse rekommenderade i juni 2003, då den förutsåg privatiseringsvågen, att kommunerna gör upp strategier på tio års sikt om hur tjänsterna ska organiseras. Med hjälp av en långsiktsplan kan kommunerna hålla kontrollen över hur servicestrukturen förändras.

Medborgarna gillar inte att kommunens tjänster privatiseras. Finländarnas åsikter har nyligen mätts i två skilda enkäter och de visar att förtroendet för de tjänster som kommunerna själva producerar har ökat.

Enligt en utredning som KAT lät Finska Gallup utföra i maj anser 41 procent av finländarna att kommunerna är mest tillförlitliga som serviceproducenter. Förtroendet var större än två år tidigare.

Undersökningen visade på motsvarande vis att förtroendet för de privata tjänsterna har minskat: bara 11 procent satte sin tillit till det privata. Två år tidigare var andelen 12 procent.

KAT menar att det mot den här bakgrunden känns märkligt att höra Kommunförbundets, Servicearbetsgivarnas och vissa beslutsfattares tal om privatisering. Det motsvarar åtminstone inte skattebetalarnas vilja.

Finska Gallup intervjuade sammanlagt 1 300 finländare.

Enligt en färsk mätning motsätter sig två tredjedelar av finländarna att tjänsterna privatiseras. Bara en tredjedel är för privatisering.

TNS-Gallups undersökning för Kommunsektorns utvecklingsfond visar att 82 procent betraktar kommunens tjänster som tillräckliga, 18 procent finner dem otillräckliga.

Här intervjuades över tusen medborgare och 750 kommunfullmäktige. Undersökningen gjordes i april–maj.