Till slantens baksida hör att produktens ursprung är mycket vagt. Man
uppfattar gärna att t.ex. Pirkkaprodukterna är inhemska, fastän 40 procent av dem
tillverkas i utlandet. I och med att kedjornas egna produktstämplar vinner terräng blir
det allt svårare för små tillverkare att få fram sina produkter på butikshyllorna. De
låga prisernas avigsida är ytterligare att producenten har minimerat sina
arbetskraftskostnader. Till exempel offrar de anställda i internationella handelskedjor
såsom Lidl och Wal-Mart en hel del av sina rättigheter på billighetens altare och
kedjorna konkurrensutsätter sina leverantörer hänsynslöst.
Kedjornas egna märken vinner ständigt större delar av marknaden i hela Europa. Deras
försäljningsandel i Europa är för närvarande 23 procent. Det är också i Europa den
här trenden är starkast, enligt en ACNielsen-rapport (the Power of Private Label 2005).
I Schweiz har kedjornas märken en andel på 45 procent, i Tyskland 30 och i
Storbritannien 28 procents andel av totalförsäljningen. I Finland har kedjornas egna
dagligvaror en andel på 10 procent av försäljningen. Det är lägst i Europa, men
tillväxttakten är en av de högsta i Europa, hela 16 procent.
Godtrogna finländare?
I Finland gick handeln med varukedjornas egna märken trögt i början men under de
senaste åren har produktsortimentet ökat kraftigt: år 2002 fanns här 2 600 olika
produkter och i dag finns det över 4 000.
ACNielsen undersökte i maj i 38 länder konsumenternas attityder till dessa varor.
Hela 68 procent av de svarande ansåg att handelns egna märken är ett bra alternativ
till andra varumärken. I Finland var hela 86 procent av konsumenterna av den här
åsikten.
Finländarna förhåller sig positivare till handelns egna märken än de övriga
konsumenterna i Norden. Finländarna litade också på de här produkternas kvalitet för
hela 79 procent ansåg helt eller delvis att kedjornas märken håller samma kvalitet som
märkesprodukterna.
Kedjornas egna varor billigare
Kedjornas egna varor prissätts i genomsnitt 36 procent billigare än motsvarande
märkesprodukter i vårt land. Visserligen varierar det stort från produkt till produkt.
Vid ACNielsens jämförelse i de 38 länderna var kedjornas produkter i snitt 31 procent
billigare än motsvarande märkesvaror. I Grekland var kedjornas produkter hela 48 procent
billigare i snitt, medan i Schweiz, där andelen av dessa produkter är störst, var
kedjornas varor bara 27 procent billigare än motsvarande märkesprodukter.
Enligt samma undersökning är prisskillnaderna störst när det gäller varor avsedda
för personlig hygien och djurfoder, hela 46 och 42 procent i genomsnitt. Samtidigt är
sådana snabbt växande varugrupper som färdigmat och frysvaror bara 16 respektive 20
procent billigare i den internationella jämförelsen.
I vårt land har man inte gjort en helhetsutredning av priset på kedjornas varor eller
någon jämförelse mellan dem och märkesvaror. Östra Finlands länsstyrelse utredde
för ett par år sedan priset på vissa produkter i Idensalmi och Nyslott. Lapplands
länsstyrelse undersökte förra våren priserna i butiker i Rovaniemi.
Beträffande enskilda produkter var prisskillnaderna stora. I bästa fall kunde
märkesvarorna ha ett flera gånger högre pris än handelskedjans motsvarande egna
produkter. Men priset på märkesvaror skilde sig mindre i de olika butikerna än priset
på kedjornas egna varor, I synnerhet Lidl med sina låga priser bidrog till att öka
prisskillnaderna mellan de olika kedjornas egna varor.
Enligt det material som Lapplandsundersökningen gav var den kedjestämplade senapen i
genomsnitt 81 procent billigare än senap med öppna varumärken. Varumärkt tonfisk i
vatten kostade i snitt 13,43 euro per kilo medan man fick affärskedjans egen tonfisk för
i snitt 5,91 euro per kilo. Märkesflingor kostade 4,49 euro per kilo medan kedjans
majsflingor kostade 1,94 per kilo.
Ett problem vid undersökningen var att man inte kunde finna motsvarande märkesprodukt
till alla varor. Länsstyrelsen konstaterade i sin rapport att det kommer an på
konsumenten själv att avgöra varans kvalitet, på basen av produktinformation och egen
erfarenhet. Det har blivit allt svårare för konsumenterna att avgöra förhållandet
mellan pris och kvalitet.
AINO PIETARINEN
Översättning; ASTRID NIKULA