. vane.jpg (302 bytes)
tema.jpg (1627 bytes)

Förtroendeman skingrar rädslan

runu.gif (924 bytes) Invandrarna i JHL

pune.gif (67 bytes) Eija Paananen är förtroendeman på Helsingfors stads affärsverk Palmia, som erbjuder tjänster inom fastighets-, städnings-, vakt- och cateringbranschen. Hon bevakar cirka 200 invandrararbetares intressen.

Medvetet bemöter hon inte estniska, ryska och turkiska arbetare annorlunda än finländska arbetare. Hon betraktar de infödda och invandrararbetarna som likvärdiga.

– Men visst måste man bemöta invandrarna annorlunda på det viset att man för dem måste förklara mycket mer ingående vad fackföreningsrörelsen är och vilken nytta den erbjuder. Många invandrare känner inte alls den finländska fackföreningsrörelsen.

Hos en del invandrare väcker facket rädsla. I deras hemland kan den fackliga verksamheten ha varit olaglig.

– Alla vågar inte komma hit och tala, ens om de har problem.

En extra krydda i intressebevakningen ger språk- och kulturskillnaderna. De fackliga termerna måste förklaras på enkel finska. Ofta är det lättast att ta engelskan till hjälp. Det händer ibland att vi inte alls finner ett gemensamt språk att kommunicera på.

Paananen kallar inte särskilt de arbetare som har invandrarbakgrund till sig. På eget initiativ tar de ändå kontakt med henne varje vecka. I allmänhet är det lönen och semestrarna som väcker frågor.

Ofta är de invandrade arbetarna sämre organiserade än sina infödda arbetskamrater.

– Ett problem är hur man skall få ut information. Det finns inte guider på alla språk, även om t.ex. JHL har låtit översätta sina broschyrer till fem språk.

Förtroendemannen understryker att invandrarnas fackliga organiseringsgrad är högre på Palmia än på arbetsplatserna i gemen. Medlemmarna i Förbundet för offentligt anställda och välfärdsområdena, JHL:s invandraravdelning har berättat om facket för sina arbetskamrater.

Eija Paananen har varit förtroendeman sedan 1991. På drygt tio år har invandrararbetarnas antal ökat och samtidigt har konflikterna mellan dem och de infödda finländarna blivit mera sällsynta.

– I början av 1990-talet var motsatsförhållandet markant. Många beskyllde invandrarna för att fara iväg med jobben.

– Numera tas nykomlingarna emot med öppet sinne. Men visst finns det ännu människor som inte förmår acceptera invandrare som sina arbetskamrater. Mycket beror också på invandrarna själva. Om de vill sköta sitt jobb väl och följa arbetstiderna, så varför inte.

ANU VALLINKOSKI

 

Invandrarna i JHLlt-ylos.jpg (843 bytes)

  • Förbundet för de offentligt anställda och välfärdsområdena, JHL har över 3 000 invandrarmedlemmar, de utgör cirka 1,5 procent av medlemskåren.
  • Merparten av invandrarna arbetar i vård-, fastighets- och städbranschen eller som tolkar och assistenter.
  • Största delen av förbundets invandrarmedlemmar finns i huvudstadsregionen och vid östgränsen.
  • Ryssar, ester, svenskar och somalier är i majoritet. Sammanlagt är 101 nationaliteter representerade i förbundet.
  • Nästa år inleder JHL en särskild kampanj för att värva invandrarmedlemmar.
  • Invandrarnas organisationsgrad har inte statistikförts. JHL uppskattar att invandrarna är betydligt sämre organiserade i facket än de infödda finländarna. Av de finländare som arbetar i JHL-branscher är cirka 70 procent medlemmar i förbundet.

Löntagaren 27.9.2007 nr 8/07

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)