Synskadades Centralförbund har samlat sju unga människor för ett projekt i karriärplanering och sysselsättning. Projektet kallas URAT (från finskans URA = karriär och T som i työllistyminen = att bli sysselsatt). Det ska ge vägkost för arbetslivet och pågår i ett och ett halvt år. Alla gruppens deltagare, förutom en, har yrkesutbildning. De har också erfarenhet av olika arbetsplatser.

– Vi går i igenom olika delområden av arbetslivet och frågor som handlar om att bli sysselsatt. Gruppen bekantar sig med olika rekryteringsmodeller, skapar kontakter med arbetsgivare och söker aktivt jobb, berättar projektledaren Taru Tammi på Synskadades Centralförbund.

– Det tycks vara väldigt svårt att få fast anställning, säger Nina Sandström och sammanfattar där hela gruppens erfarenheter. Sandström har en känsla av att synskadan gör det svårare t.o.m. att få kortvariga arbeten. Nina Sandström är inte blind men vänstra sidan saknas i hennes synfält.

Marianne Tenhami är en 29-årig tusenkonstnär som skriver artiklar, arbetar som tolk och som regional instruktör för synskadade. Hon behandlar hon hundar, hästar som människor med massage. Tenhami, som är barndomsblind, önskar mer än någonting annat att hon finna ett fast jobb som intresserar henne.

– Det förväntar jag mig mest av det här projektet. Det är tungt att leva i ovisshet och att plocka samman sin utkomst av små bitar.

Styrkan i dagen

Framgångsprojektets målsättning är att de unga skall lyckas precisera sina egna förväntningar på ett yrke och finna sig en arbetsplats. I första hand valdes ungdomar med yrkesstudier bakom sig.

Projektet, som inletts nu i höst, varar hela nästa år. Det omfattar närstudier och seminariedagar men också bl.a. företagsbesök. De unga får hjälp att knyta kontakter men Tammi betonar att de själva skall vara aktiva.

– Målet är att vi ger redskapen och metoderna för karriärplanerna men det är de unga själva som ska söka praktikplats, helst redan i början av projektet.

Ungdomarna sammanställer själva en personlig utvecklingsplan och för dagbok över sina studier. Gruppens erfarenheter sammanställs till ett karriärplaneringsmaterial som kan användas av andra synskadade unga i framtiden.

Framgångsprojektet utgår från att unga synskadade möter samma slags lagbundenheter i arbetslivet och samhället i stort som andra unga. Osäkerheten vid det egna yrkesvalet och t.ex. snuttjobben är gemensamma erfarenheter för unga, vare sig de är seende eller synskadade.

– Vi hjälper dem att kartlägga sin egen styrka och svaghet, säger Tammi

Datorn viktig hjälp

Ungdomarna i projektgruppen har såväl positiva som negativa erfarenheter av arbetslivet. Arbetsgivare och arbetskamrater förhåller sig ofta reserverat och misstänksamt mot en funktionshindrad arbetstagare men de unga har också erfarenheter av toleranta och sporrande arbetsplatser.

Matti Hokkanen, 26, har arbetat bl.a. som skolgångsbiträde för synskadade, i Rundradions arkiv och om guide för utställningen Dialog i mörkret på Heureka.

– Det är svårt att få jobb, därför känns det motigt att göra en väldigt specifik karriärplanering, säger Matti, som söker aktivt jobb som bäst.

Tarja Arvola, 20, studerar till närvårdare men vill bredda sitt kunnande. Sin arbetspraktik gör hon i ett ridstall.

– Då jag sökte praktikplats märkte jag att arbetsgivaren först tvivlade på om jag överhuvudtaget klarar mig med hästar men har gått verkligt bra, berättar Arvola.

Arbetgivarna är ofta rädda för extra kostnader.

– Vid anställningsintervjun lönar det sig att skingra rädslan direkt genom att tala om att FPA bekostar hjälpmedel som synskadade behöver i sitt jobb, berättar Tammi.

PIRJO PAJUNEN