– Bildtelefonen är ett jämställdhetstillägg. Tillsvidare är den dock inte ett reellt alternativ till texttelefonen men vi tror starkt på dess möjligheter i framtiden, understryker planerare Riitta Vivolin-Karén
på Dövas Förbund i Helsingfors.

I Riittas arbetsrum finns en av totalt 30 bildtelefoner i landet. En liten kamera ovanpå datorn plus ett speciellt dataprogram är vad som krävs. Och tredubbel ISDN, sex telefonlinjer, för att få kommunikationen att löpa jämnt.

Telefonkatalogen sitter till höger på bildskärmen. Vid första uppringningen sparas mottagaren som bild. Riitta klickar och Maarit Korhonen, hennes döva arbetskamrat på distriktskansliet i Uleåborg, tonar fram på skärmen. De två tecknar till varandra och Maarit vinkar till fotografen och mig som hon ser på sin skärm.

Första telefonsamtalet

Ett treårigt PAF-stött bildtelefonprojekt i Uleåborgs och Lapplands län samt i Joensuu gav lovande resultat. Projektet gick ut på att motarbeta diskriminering av döva och försöka minska arbetslösheten, som är dubbelt så hög bland döva som hos finländarna i gemen.

I projektet deltog bl.a. Teekoo-tuote i Joensuu där åtta arbetstagare är döva. Tolkservicen över bildtelefonen blev ett välkommet tillägg i kommunikationen på arbetsplatsen.

Bildtelefonen öppnade också en helt ny värld för brukarna.

– För många döva var det första gången i sitt liv som de använde en telefon. Teckenspråket är vårt modersmål. Många har bristfällig kunskap i finska och har inte kunnat utnyttja texttelefon, understryker Maarit Korhonen.

Distriktskansliet i Uleåborg håller jour över bildtelefonen. I stället för att kanske åka 200 km för att få veta vad FPA meddelar per brev, får den döva innehållet tecknat över bildtelefonen. Samtalen är få då endast tio privatpersoner har bildtelefon tillsvidare.

Bildtelefoner finns också på några arbetskraftsbyråer.

INGEGERD EKSTRAND