Arbetsmarknadsorganisationerna
inlämnade en avvikande kläm till kommitténs betänkande. Enligt organisationerna utgör
betänkandet ur arbetsrättsligt perspektiv inte en tillräcklig grund för ett
lagförslag. Beredningen av ärendet fortsätter i en kommitté under arbetsministeriet,
där man utöver drogtesterna behandlar bl.a. frågor om kameraövervakning av anställda
och användningen av Internet och e-post. Den här arbetsgruppens mandat går ut vid
årsskiftet.
Testresultatet konfidentiellt
Den kommitté som Lamberg ledde drog upp flera principiellt viktiga linjer som också
arbetstagarsidan kan ställa sig bakom. Resultatet av ett drogtest betraktas som
information om hälsotillstånd, vilket garanterar en konfidentiell behandling av
informationen. Det här är viktigt, eftersom ett positivt testresultat i praktiken oftast
beror på att den testade använder olika lagliga preparat såsom antidepressiva medel.
Kommittén anser också att samma regler gäller tester som utförs både när en person
anställs och under själva anställningen.
De arbetstagargrupper eller befattningar som omfattas av testandet bör enligt
förslaget definieras på förhand i samarbete med företagshälsovården och personalen,
inom ramen för samarbetsförfarandet och med hjälp av riskbedömning. Merparten av
arbetsgruppen såg också skäl föreligga att rekommendera att en anställd kan
rekommenderas vård också vid knarkmissbruk.
Testgränser stötesten
Arbetsgruppen var splittrad i fråga om när en arbetstagare bör acceptera att bli
drogtestad. Arbetstagarsidan ansåg att testet bör accepteras om det medför fara för
arbetstagarens eget, andra arbetstagares eller andra personers liv och hälsa om arbetet
utförs under påverkan av droger. Denna tolkning var inte tillräcklig för
arbetsgivarna. Arbetstagarnas förslag omfattade flera branscher, såsom transport- och
byggnadsbranschen, liksom också arbetstagare som utför andra allmänt riskfyllda
arbetsuppgifter. Dessutom borde en arbetstagare acceptera drogtest om det finns grundad
orsak att misstänka att arbetstagaren är drogpåverkad på jobbet.
Arbetsgivarna ville testa sina anställda också i de fall som gäller skydd av
egendom, datasekretess och dataskydd. I praktiken skulle det betyda personer som behandlar
pengar eller penningvärda förmåner eller som har kännedom om exempelvis viktiga
företagspatent eller affärshemligheter. Arbetsgruppen föreslår att intressen som
gäller skyddandet av egendom hänförs till de områden som kan omfattas bara av
frivilliga tester.
Kommittén uttalade ingen åsikt om eventuella FPA-ersättningar för testerna. Om man
tar in testerna bland de företagshälsoåtgärder som är ersättningsdugliga ökar FPA:
s kostnader för företagshälsovården avsevärt. Det skulle ytterligare försvaga
själva kärnan i företagshälsovården, d.v.s. förutsättningarna för förebyggande
hälsovård.
TIMO KOSKINEN