Arbetsmarknadsorganisationerna inlämnade en avvikande kläm till kommitténs betänkande. Enligt organisationerna utgör betänkandet ur arbetsrättsligt perspektiv inte en tillräcklig grund för ett lagförslag. Beredningen av ärendet fortsätter i en kommitté under arbetsministeriet, där man utöver drogtesterna behandlar bl.a. frågor om kameraövervakning av anställda och användningen av Internet och e-post. Den här arbetsgruppens mandat går ut vid årsskiftet.

Testresultatet konfidentiellt

Den kommitté som Lamberg ledde drog upp flera principiellt viktiga linjer som också arbetstagarsidan kan ställa sig bakom. Resultatet av ett drogtest betraktas som information om hälsotillstånd, vilket garanterar en konfidentiell behandling av informationen. Det här är viktigt, eftersom ett positivt testresultat i praktiken oftast beror på att den testade använder olika lagliga preparat såsom antidepressiva medel. Kommittén anser också att samma regler gäller tester som utförs både när en person anställs och under själva anställningen.

De arbetstagargrupper eller befattningar som omfattas av testandet bör enligt förslaget definieras på förhand i samarbete med företagshälsovården och personalen, inom ramen för samarbetsförfarandet och med hjälp av riskbedömning. Merparten av arbetsgruppen såg också skäl föreligga att rekommendera att en anställd kan rekommenderas vård också vid knarkmissbruk.

Testgränser stötesten

Arbetsgruppen var splittrad i fråga om när en arbetstagare bör acceptera att bli drogtestad. Arbetstagarsidan ansåg att testet bör accepteras om det medför fara för arbetstagarens eget, andra arbetstagares eller andra personers liv och hälsa om arbetet utförs under påverkan av droger. Denna tolkning var inte tillräcklig för arbetsgivarna. Arbetstagarnas förslag omfattade flera branscher, såsom transport- och byggnadsbranschen, liksom också arbetstagare som utför andra allmänt riskfyllda arbetsuppgifter. Dessutom borde en arbetstagare acceptera drogtest om det finns grundad orsak att misstänka att arbetstagaren är drogpåverkad på jobbet.

Arbetsgivarna ville testa sina anställda också i de fall som gäller skydd av egendom, datasekretess och dataskydd. I praktiken skulle det betyda personer som behandlar pengar eller penningvärda förmåner eller som har kännedom om exempelvis viktiga företagspatent eller affärshemligheter. Arbetsgruppen föreslår att intressen som gäller skyddandet av egendom hänförs till de områden som kan omfattas bara av frivilliga tester.

Kommittén uttalade ingen åsikt om eventuella FPA-ersättningar för testerna. Om man tar in testerna bland de företagshälsoåtgärder som är ersättningsdugliga ökar FPA: s kostnader för företagshälsovården avsevärt. Det skulle ytterligare försvaga själva kärnan i företagshälsovården, d.v.s. förutsättningarna för förebyggande hälsovård.

TIMO KOSKINEN