Social- och hälsovårdsministeriet publicerar senare en bred bakgrundsrapport baserad på rapporter från arbetsgrupper som kommittén tillsatt, expertanföranden inför kommittén och diskussioner inom kommittén.

Kommittén leddes av kanslichef Markku Lehto vid social- och hälsovårdsministeriet. Ministeriet hade flera representanter i kommittén liksom också finans- och arbetsministerierna. Arbetsmarknads- och företagarorganisationerna hade sina representanter, vidare var Pensionsskyddscentralen, Folkpensionsanstalten och Stakes företrädda. FFC representerades av den samhällspolitiska avdelningens chef Pertti Parmanne och socialpolitiska sekreteraren Kaija Kallinen.

Utgångspunkt välfärd

Kommitténs arbete har varit förtjänstfullt på många sätt. När problematiken synades försökte man mer än tidigare betona välfärdstjänsternas betydelse och man tog också med en analys av hur socialskyddet påverkar inkomstfördelningen. Kommitténs utgångspunkt för hur socialskyddet bör utvecklas är alltjämt att det nordiska välfärdssamhället bevaras. Man erkänner socialskyddets roll när det gäller att stöda samhällets stabilitet och den ekonomiska utvecklingen.

Som utmaningar i framtiden ser kommittén internationaliseringen, globaliseringen, den allt snabbare teknologiska utvecklingen, förändringarna i åldersstrukturen och sysselsättningsutvecklingen.

Tolkningarna viktiga

I finslipningen av kommittébetänkandet kom det fram mycket där synsätten skilde sig markant mellan de olika intressegrupperna i kommittén. Sådana frågor var bl.a. en "moderering" av skattegraden, beskattningen av mindre produktivt arbete och/eller en sänkning av de indirekta arbetskraftskostnaderna, liksom frågan om att från socialförsäkringar och välfärdstjänster lägga hela tyngdpunkten på en skattestödd självrisk.

Betänkandet är en omfattande helhet som social- och hälsovårdsministeriet torde erbjuda de partier som är med i förhandlingarna om regeringsprogram efter nästa riksdagsval. Därför är det viktigt att betänkandets linjedragningar tolkas på "rätt" sätt.

– En skärpning av beskattningen under de kommande åren bör motarbetas genom att redan nu öka pensionsfonderingen. Det är viktigt att med det snaraste förbereda förslag för att inte kommande löntagargenerationer belastas med orimliga pensionsavgifter. En ökning av fonderingen är en moralisk förpliktelse för de stora åldersgrupper som ännu är kvar i arbetslivet. Samtidigt kan man sörja för att pensionsskyddet bevaras också för de unga som nu träder in i arbetslivet, sade avdelningschef Pertti Parmanne i en kommentar till betänkandet.

Han understryker betydelsen av att kommittén tar ställning för det nordiska välfärdssamhället. Kommittén tror att det är möjligt att också i framtiden garantera ett omfattande och tillräckligt socialskydd samt offentliga tjänster.

Parmanne betonar att de offentliga, huvudsakligen skattefinansierade, välfärdstjänsterna främjar jämlikheten i samhället. De kan inte ersättas med privata försäkringar som byggs upp med stöd av skattelättnader.

– För att upprätthålla ett gott socialskydd krävs det bl.a. att sysselsättningsgraden höjs, människors arbets- och funktionsförmåga förbättras och pensionsavgifterna utvecklas jämnare. Det finns dock inte ännu några exakta förslag till hur pensionsfonderingen skall ökas, säger Pertti Parmanne.