En allt större del av arbetet görs
på deltid. Ändå talar man sällan om sina egna arbetsvillkor.
Inom handeln har det alltid varit på det sättet. Det är få som vågar stå
på sig.
Problemen kanske når huvudförtroendemannens öron. Desto längre vill man sällan
föra dem.
Men får ens alltid jag kännedom om problemen, frågar sig Grönlund.
I praktiken löser man problemen ofta direkt med arbetsgivaren.
Människor är rädda att förlora sitt jobb eller att få färre arbetstimmar.
Grönlund tror att de här problemen gäller också andra än dem som är organiserade
inom Servicefacket.
I dagens läge är det likadant överallt. Man får lov att göra de jobb man
kan få.
Men arbetsgivaren borde nog bereda sig inför kommande år.
Redan idag är det svårt att få tag på yrkeskunnigt folk.
Hon säger att handelsbranschen förr var motiverande och trevlig, arbetet var givande
för en själv. Idag skruvas arbetstakten upp hela tiden. I försäljningsjobbet är
kontakten mellan människor det viktiga. Det är det som är service men någon service
har man just inte tid med idag.
Ett exempel på problemen är hur arbetsturerna planeras.
Turlistorna har aldrig fungerat.
Man försökte i tiden få en förändring till stånd genom att be förbundet om
hjälp. När förbundets representant slutligen kom till arbetsplatsen förnekades hela
problemet i stil med "inte har jag så stor skillnad".
Arbetstagarna, som oftast är kvinnor, är också ansträngda av
söndagsöppethållningen. Småbarnsmammor som kanske t.o.m. är ensamstående är nästan
i panik:
Vart i världen skall jag föra barnet till veckoslutet?
Ändå svarar ingen nej när det frågas om folk vill jobba på söndagen.
Grönlund uppmanar människor, allt ifrån sommarvikarierna till dem som är äldst i
jobbet, att värna om sina rättigheter.
Var och en borde värdesätta sig själv och sitt eget arbete så pass mycket
att hon får det som tillhör henne. Hur tokigt det än låter så handlar det inte om att
bråka utan om att bevaka sina egna rättigheter.
Om man är stolt över sitt arbete och sin arbetsplats är man också motiverad att
arbeta.
Den som inte bevakar sina egna intressen bryr sig knappast heller om
arbetsgivarens intressen.
SINI SILVÁN