När Rysslands ekonomi rasade 1998 föll den finländska exporten med den. Det varade ett par år och efter det har det igen varit full fart.

Året innan och ifjol ökade östexporten med 30 procent per år och under början av detta år har takten hållit i sig.

Siffrorna är anmärkningsvärda när man jämför dem med vår totalexport: år 2000 ökade exporten visserligen med 26 procent men ifjol minskade den med 4 procent.

Ryssland var förra året på femte plats i den finländska exportstatistiken med en andel på 6 procent. Före Ryssland kom Tyskland, USA, Storbritannien och Sverige.

Beträffande importen var Ryssland på tredje plats.

Importen består fortfarande mest av olja och naturgas och dess värde dikteras av priset på råolja. Det inverkar också på vår export eftersom valutainkomsterna från råolja och naturgas har en avgörande betydelse för Rysslands möjligheter att importera.

För Ryssland är Finlandsimporten på nionde plats. Mest importerar Ryssland från Tyskland. Också Italien och Frankrike kommer före Finland.

Också Petersburg producerar mat

I Rysslandsexporten har kapital- och andra konsumtionsvaror en större betydelse än de i exporten till andra länder. En del förklaras av att det enbart i S:t Petersburg finns nästan lika många invånare som i hela vårt land, och den egna industrin är inte särskilt långt hunnen. Dessutom är staden välbärgad, med ryska mått mätt, och ekonomin väntas växa snabbt också framdeles.

Drygt tio procent av vår export av kapitalvaror gick till Ryssland, av övriga konsumtionsvaror inemot en femtedel.

En stor del av vår livsmedelsexport går till Ryssland. Livsmedlens andel har dock minskat drastiskt sedan mitten av 1990-talet, från nästan en fjärdedel till 6 procent nu.

Då rubeln rasade 1998 försvagades finländarnas konkurrenskraft kraftigt och efter det har Ryssland utvecklat sin egen livsmedelsindustri. Visserligen har exporten ökat något efter det. I synnerhet för mjölk- och spannmålsprodukter är den ryska marknaden viktig.

Finländska livsmedel har ändå inte fått någon särskilt stor betydelse i Ryssland. Ett undantag utgör BBH som ägs till hälften av Hartwall, vars bryggerier i Ryssland producerar öl som har erövrat en stor del av den ryska ölmarknaden. Det var därför Scottish & Newcastle köpte Hartwall!

Exporten har ett alternativ

Starkast växer ändå nu exporten av investeringsvaror. De har ökat med hälften under ett par år. Investeringsvarornas andel är än så länge klart mindre än i exporten till andra länder. Men att de har ökat visar ändå att Rysslands egen ekonomi utvecklas.

Ryssland är en viktig exportmarknad också för en del av vår kemiindustri. Exempelvis målfärg, kosmetika och gummiprodukter, såsom bildäck, utgör en betydande andel av exporten. Det samma gäller t.ex. pakethus, kläder och skodon.

En del av verksamheten och tillväxten i den syns överhuvudtaget inte i exportstatistiken. Exempelvis Tikkurila inte bara exporterar målfärg till Ryssland, bolaget har också produktionsanläggningar i S: t Petersburg och Moskva. Nokian Renkaat har ingått avtal med ryska Amtel om att inleda tillverkning av vinterdäck i Ryssland fr.o.m. hösten och samarbetet kan leda betydligt längre i framtiden. Skanska har köpt upp en lokal husbyggnadsfirma i S:t Petersburg.

Mobiltelefoni i Ryssland

Mobiltelefoner och gsm-nät har blivit en viktig exportprodukt också till Ryssland. Elva procent av vår export till Ryssland återfinns enligt tullstatistiken under den punkt där man antecknar export av mobiltelefoner och mobiltelefonnät. Också Sonera har fått upp ögonen för den ryska mobiltelefonmarknaden.

Överhuvudtaget är exporten av högteknologi till Ryssland viktig. Drygt fyra procent av Finlands export av högteknologi gick till Ryssland. Den här kategorin kommer på femte plats. Och exempelvis ifjol, som var ett svårt år för exporten framför allt till Europa, ökade exporten av högteknologi till Ryssland med 60 procent. Mobiltelefonexporten till Ryssland ökade markant, samtidigt som exporten annanstans minskade.

Papper är ändå den näst viktigaste varan. Pappersexporten har en andel på 6 procent.

Skydd för investeringar

Finlands handelspolitik i förhållande till Ryssland är lika med EU:s handelspolitik. För inget annat EU-land är Rysslandshandeln så viktig som för oss, och det innebär att frågan inte har hög prioritet inom EU.

EU och Ryssland har bl.a. haft för avsikt att sluta ett frihandelsavtal men processen är på hälft. Före det borde Ryssland bli medlem i Världshandelsorganisationen WTO.

Handeln har också försvårats av att Ryssland inte har haft en särskilt konsekvent handelspolitik. Den har mera handlat om att samla medel till staten och delvis också om att favorisera egna aktörer. En följd har varit att t.ex. tullbestämmelserna kunnat ändras plötsligt liksom bestämmelserna om transporter och beskattning. I exporten av olika mera tekniska varor ställer Rysslands originella tullbestämmelser till med särskilda problem.

Sedan länge har Finland och Ryssland filat på ett avtal om investeringsskydd. Avtalet skulle garantera lika behandling av finländska och ryska aktörer och bidra till att finländarna aktivare än hittills började investera i Ryssland. Finländarnas direkta investeringar i Ryssland är t.o.m. mindre än i Estland.

Ryssland som investeringsobjekt beskrivs väl av att Cypern står för en betydande del av de utländska investeringarna i Ryssland. Ryssarna behöver inget visum när de reser till Cypern och på Cypern finns det tiotals ryska banker. Investeringarna är investeringar i hemlandet med pengar som ryssarna själva har fört utomlands.

HEIKKI LEHTINEN