Största delen av östhandeln sker via återförsäljare från S:t Petersburg och Moskva men man har också grundat dotterbolag i Ryssland. Tiivi Oy i Keuruu, som tillverkar fönster och dörrar, grundade en fabrik i Murmansk redan 1990. Senast etablerade Vaajakoskiföretaget Printcenter HI&F ett dotterbolag i Petersburg. Bolagets nyaste exportartikel är ett marknadsföringskoncept som är känt från varuhusvärlden.

Mellersta Finlands Handelskammare uppger att det finns omkring 40 företag i regionen som har meddelat att de exporterar varor till Ryssland. Handelskammaren har inte statistikfört exportens volym.

Utvecklingsbolaget Jyväskylän Seudun Kehittämisyhtiö Jykes Oy grundade i mitten av 90-talet kontor i S:t Petersburg och Nizhnij Novgorod. Det senare stängdes vid årsskiftet, eftersom regionens ekonomi inte har utvecklats såsom väntat.

Petersburgsbyrån erbjuder tolknings- och sekreterartjänster och hjälper till att skapa kontakter, men ägnar sig inte åt att marknadsföra företagens varor. Jykes regionansvariga i Ryssland, Minna Haapala, säger att byrån är en barnmorska som träder tillbaka så fort babyn är född.

Haapala tror att Finnveras beslut att på nytt gå i borgen för Rysslandsleveranser kommer att sätta fart på exporten. Finnveras regionchef i mellersta Finland, Pentti Kokkinen säger att ett par företag redan har hört sig för om garantier.

Etablerade kräver pengar först

Haapala berättar att det är få företag som idkar Rysslandshandel på egen risk. Det är numera praxis att leverera varan först när pengarna finns på kontot. Fabrikschef Kimmo Kantalainen på Thermia Oy i Saarijärvi säger att kutymen är förödmjukande för ryssarna, men tillsvidare accepterad.

– Ryssarna har frågat om det är på det här viset vi gör affärer i väst … Jag tror att vi kan slopa åtgärden inom några år.

Thermia, som ingår i den svenska koncernen med samma namn, exporterar värmepannor för olja och gas till grannen i öst. Enligt fabrikschefen kan man konstatera ett nätt litet uppsving i östhandeln. Ryssland har blivit det viktigaste exportlandet efter Sverige men konkurrensen med asiatiska, mellaneuropeiska och amerikanska tillverkare är tuff.

Finnforest Oyj:s resultatenhet Tiwi i Keuruu exporterar spånskiva och möbelskivor till den ryska möbelindustrin. Återförsäljningen går via en grosshandel i S:t Petersburg och ett Helsingforsföretag. Resultatenhetens chef Matti Hasanen berättar att östexportens andel är i samma storleksklass som exporten till Norge och Sverige, cirka sju procent av fabrikens skivproduktion.

Stort hus med effektiv ugn

Honkarakenne OYj:s stockhus blir nya datjor för rika ryssar eller semestercentra. Husen som exporteras till Ryssland ska vara stora och helst av rundstock. Dessutom ska det vara separat bilgarage och vaktstuga.

Företaget gjorde för ett år sedan en stor affär som gällde en semesterby i södra Ryssland, på förmedlan av en polsk uppköpare. En del av huset står fortfarande kvar vid fabriken i Karstula:

– Först kom en översvämning och där rök bron. Sedan fick man ingen cement och till sist kom det ytterligare någonting som fördröjde projektet, beskriver fabrikschef Jorma Ruuska östmarknadens särdrag. Trots överraskningar förefaller östexportens framtid lovande. Ruuska berättar att Ryssland på ett par år har stigit till andra plats i exporten efter Tyskland.

Ugnsfabriken Harvia i Muurame levererar en femtedel av sina ugnar till Ryssland. De främsta försäljningsorterna är S:t Petersburg och Moskva men med hjälp av återförsäljare säljer bolaget ugnar ända in i Ural.

Ryssarna badar med filthatten på och filthandskar på händerna, bastukvasten är ett måste. Skydden är nödvändiga för temperaturen ligger över hundra grader och någon luftväxling vet man inte av.

– Våra bastuugnar har en effekt på i snitt 6 kilowatt. För Ryssland lägger vi på ett par kilowatt för där är basturna större och de värms till högre temperaturer. Ryssarna vill ha ugnar i glänsande stål eller guldglimmer, till de vedeldade ugnarna önskar de glaslucka, berättar David Ahonen som svarar för Harvias Rysslandsexport.

Enligt Ahonen förlöper exporten i princip smidigt bara man kommer ihåg att det inte är lönt att ta på näsan för småsaker i Ryssland. Största problemet är att varorna blir stående i tullen. Kunderna hämtar sina ugnar direkt från fabriken i Muurame.

IRENE PAKKANEN