Autoklavmännen har fullt upp för under ett dygns tid producerar fabriken omkring 100 000 burkar med barnmat. Barnmaten tillverkas i tre skift, fyra om det riktigt vill sig. Årets totalproduktion väntas omfatta 65 miljoner burkar. Av dem matas tio procent, eller sex miljoner burkar, i ryska babymunnar. Rysslandsexportens värde i euro är cirka åtta miljoner. Största delen av produktionen i Åbo går till hemmamarknaden och Sverige. 93 personer är sysselsatta med barnmaten i Åbo, sjuttio av dem i produktionen.

Gräddigt och sött

Den barnmat som görs för Rysslandsexporten säljs under Nestlés varumärke. Burkmaten till ryska barn smakar lika som den som de finländska barnen äter, men som en specialitet ingår också gräddbaserade efterrätter i exportsortimentet. De finns inte i utbudet här hemma.

– Det finns mjölkfett i gräddefterrätterna och de är sötare än de finländska barnmenyerna men i Ryssland har de blivit mycket populära. Näringsrekommendationerna är annorlunda där. Smakinriktningen är också kulturbunden. I Ryssland säljer man t.ex. också mycket barnmat som görs av kurbits och mosat kött i tennburkar. De finns inte i det finländska utbudet, berättar Sirpa Nietoksela på exportmarknadsavdelningen på finska Nestlé.

– Populära i Ryssland är menyer som görs med enkla recept såsom potatis och blomkålspuré och aprikoskvark. Man frågar i allmänhet efter produkter som innehåller högst två eller tre huvudråvaror. Det får inte vara alltför kryddstarkt. I Finland är man mera experimentvillig när det gäller barnmaten. De ryska mödrarna är mycket noga med att maten inte innehåller några allergiframkallande råvaror, säger Nietoksela.

Barnmaten på sjunde plats

Ryssland är importland nummer ett för finländsk livsmedelsexport. En femtedel av all livsmedelsexport går till Ryssland. Innan rubelkraschen 1998 utgjorde Rysslandsexporten en tredjedel av Finlands livsmedelsexport.

– Främst exporteras ost, malt och smör. Barnmaten kommer på sjunde plats, berättar Maija Peltola på Livsmedelsindustriförbundet.

Exporten av barnmat har koncentrerats till storföretagen. Det enda företaget som exporterar burkmat är Suomen Nestlé. Valio exporterar i huvudsak modersmjölksersättning i pulverform och små kvantiteter med färdig barnmat.

Suomen Nestlés kunder i Ryssland är lokala importörer som levererar varorna vidare till handeln. Åbofabrikens vicehuvudförtroendeman Hannu Oksanen arbetar i klareringen där han ansvarar för att kundbeställningarna är leveransklara i tid.

– I varje order ingår en billast, 30 lastpallar, barnmat till Ryssland. Numera går det ofta stora mängder varor till Ryssland, i slutet av 1990-talet var leveranserna till Ryssland få, berättar Oksanen.

Till Ryssland går barnmaten i förpackningar om sex burkar medan förpackningarna till Norden innehåller tolv burkar. Skillnaden märks i maskinernas fart i Mari Klemeläs, Teija Kipinäinens och Marja Salmiosalos arbete på förpackningsavdelningen.

– Förpackningsmaskinen går snabbare när den gör sex burkars förpackningar, berättar kvinnorna.

Fluktuationerna påverkar inte

Finland har exporterat barnmat till Ryssland sedan år 1980. Den som började exporten var Huhtamäki, som dåvarande Jalostaja, idag Nestlés Åbofabrik hörde till. I Ryssland är konkurrensen mellan barnmatsfabrikörerna hårdare än i Finland, berättar exportchef Taija Felt på Suomen Nestlé. Nestlé är störst av barnmatsexportörerna. Företaget har omkring femton konkurrenter, hälften av dem är ryska.

– Under rubelkrisen minskade volymen i Rysslandsexporten drastiskt. Som en följd av krisen ökade de ryska barnmatstillverkarnas marknadsandelar. I år börjar exporten igen ligga på den nivå den hade 1997. Exportutsikterna är goda men man kan inte säga någonting med säkerhet när det handlar om Ryssland, säger Felt.

På Åbofabriken är man inte rädd för förändringar i Rysslandsexporten.

– Exporten till Ryssland utgör bara tio procent av tillverkningen, förändringar i den har ingen kritiskt avgörande betydelse för fabrikens verksamhet. Under rubelkrisen minskade fabriken antalet anställda men det hade att göra med andra nedskärningar i verksamheten som t.ex. ägarbytena medförde, berättar fabrikschef Matti Sipilä.

Om då Rysslandsexporten ökade så mycket att Nestlé beslöt att bygga en egen fabrik där? Hur går det då med Åbofabriken?

– Det är klart att det skulle påverka men knappast särskilt mycket. Vi tillverkar ändå barnmat i huvudsak för den nordiska marknaden. I dagens läge konkurrerar vi om Rysslandsmarknaden med Nestlékoncernens andra fabriker i Europa. Åbofabriken har klarat sig bra i konkurrensen för vi är en liten och flexibel enhet, säger Sipilä.

ANNA NIEMELÄ