I Kuusankoski har fabrikerna funnits i 130 år och från hela den tidsperioden har finländsk konst i toppklass hopat sig i företagets Kuusankoskisamlingar. Förutom att konstverken fortsättningsvis hänger framme lånas de också i någon mån ut såväl till inhemska som utländska utställningar.

– Vi sätter inte våra konstverk under skäppan. Emellanåt sammanställer vi utställningar för de lokala konstmuseerna eller i våra egna utrymmen. Man vill verkligen se företagets egen konst. Nyligen var det en tidigare huvudförtroendeman som ringde och bad oss ordna en utställning av äldre värdefull konst i Kuusankoski. Den tidigare stora utställningen där våra konstskatter var till påseende hölls i Kuusankoskihuset 1986. Den sågs under en vecka av 18 000 besökare, vilket fortfarande torde vara rekord i sydöstra Finland, säger Eero Niinikoski, direktör med ansvar för UPM-Kymmenes industriella traditions- och kulturfrågor.

Visst finns en stor del av konsten i representationsutrymmen och mötesrum, men här har också åtminstone en hel del förtroendemän varit med och representerat. Under årens lopp har tusentals människor på yrkesutbildning eller fortbildning säkert sett skatter från 1930-talet: i yrkesskolans festsal hänger Eero Järnefelts berömda porträtt av Mannerheim och Svinhuvud, och i festsalens foajé finns Eric O.W. Ehrströms fresker och glasmålningar.

I festsalen anordnas fortsättningsvis företagets större fester och informationer.

Och sitter man och väntar på företagsläkaren behöver man inte titta på vita väggar utan kan försjunka i studium av Pentti Koivikkos eller Inari Krohns verk.

Kymmene älv och fabriksbyggnader

Enligt direktör Niinikoski har motiven för de verk som företaget har köpt in förändrats under årens lopp. Tidigare köpte man porträtt och också vyer över fabrikerna. Arbetet inom skogsindustrin har avbildats av såväl Hugo Simberg och Pekka Halonen som Eero Järnefelt.

Bolagets signatur, kungsörnen, har sitt ursprung hos Simberg och den har överlevt många fusioner under årens lopp. Simberg har också gjort en ståtlig serie etsningar föreställande fabriksmiljöer och arbeten i fabriken, en serie som för övrigt var de anställdas vid Kymmenebolagen gåva till vd:n då företaget firade sin 25-åriga verksamhet. Festskriften undertecknades av företagets alla då 699 anställda av vilka bara hälften kunde skriva sitt eget namn. De övriga skrev sin signatur eller ritade sina bomärken.

– Under årens lopp har vi skaffat många landskapsbilder av Kymmene älv. De har målats både av konstnärer ur vårt lands främsta led, från Viktor Westerholm till Santeri Salokivi samt av lokala konstnärer. På varje fabriksort har köpt in konstverk också av lokala konstnärer. På så sätt fortlever en slags mecenattradition fortfarande.

– Hela tiden gör vi planerade inköp till speciella utrymmen. Problemet är bara det att det börjar vara tämligen fullt på alla lämpliga väggar.

– En av de ledande principerna för inköpen är att alltid köpa samtida konst. En del har alltid varit beställningsverk. Men när det gäller strömningar i tiden har vi i alla fall inte varit förfärligt radikala. Vi har till exempel ännu inte haft mod nog att skaffa performance- eller videokonst, men Bonk-konst har vi i Lojo, förklarar Eero Niinikoski.

– Många av den gamla fabrikens patroner var verkliga mecenater, men också många av dagens direktörer är speciellt intresserade av konst. T.ex. Peter Stackelberg, Kymmenebolagens förra vd, tyckte att vi borde ha mod att satsa på modern konst på samma sätt som vi skaffar modern teknik till fabrikerna.

Konst väcker diskussion

Konst väcker alltid diskussion och de tavlor som finns i de allmänna utrymmena ger lätt samtalsämnen. T.ex. i Koskela i Kuusankoski, i Kymi Paper Oy:s representationsutrymmen, i matsalarna och i mötesrummen finns många konstverk som enligt Niinikoski lätt leder till historier och berättelser. Niinikoski är själv fascinerad av Kai Cavéns sjudelade trärelief "Puu nousee" som finns på nedre våningens vägg efter senaste renovering.

– För det här beställningsarbetet skickade vi bara några fotografier av utrymmet till konstnären. Med ledning av dem upprepar han färgsättningen av parketten och andra träslags färger i sitt arbete där han har utnyttjat gammal parkett, en trälåda och fanérbitar, allt i allt sju olika träslag.

Arbetet är gjort av skogsindustrins produkter, det är fråga om återanvändning eftersom varje träbit tidigare har haft någon annan funktion. På något ställe kan man ännu se en sifferserie.

Reliefen är på sitt sätt en följd av fusioner, ett verk som har uppstått av många bitar — precis som dess ägare, UPM-Kymmene i dag.

Niinikoski anser att bra konst innefattar många symboliska nivåer, många berättelser. Cavéns verk ser olika ut på långt och nära håll, delarna har ett format på A4, som också det refererar till pappersindustrin. Från början hade verket inte ens ett namn.

– Jag krävde att få ett namn på mitt verk eftersom alla i alla fall frågar efter det. Som en följd av den diskussionen fick reliefen namnet "Puu nousee". Och i reliefen växer faktiskt trädet.

AINO PIETARINEN