. vane.jpg (302 bytes)

ffc-nytt-pal.jpg (4434 bytes)

Arbetstid och arbetarskydd
går tillbaka på Luther

runu.gif (924 bytes)  Ett gott arbete

pune.gif (67 bytes)  Flit är en dygd men också arbetandet bör ha rimliga proportioner. Det måste finnas gränser för hur mycket en människa arbetar och skaffar pengar. Luther ansåg att arbetare och arbetsgivare som har "fallenhet för flit" bör skyddas från sig själva.

Luther formulerade embryot till arbetarskyddsnormer liksom budordet "Helga vilodagen" har gett grund för arbetstidsnormerna. Vardera normen håller på att urvattnas idag, konstaterade ärkebiskop Jukka Paarma vid en begivenhet som kyrkan och Servicefacket arrangerade tillsammans.

Vissa forskare som studerar människors tidsanvändning menar att affärernas söndagsöppethållning har medfört ett genombrott för övergången till nonstopsamhället. Kyrkan och Servicefacket har förenats i sitt motstånd mot söndagsöppethållningen.

– Detta seminarium är en uppföljning av det samarbete kyrkan och fackföreningsrörelsen har bedrivit. Kyrkan förde, sida vid sida med Servicefackets föregångare Handelsfacket, kampanj mot affärernas söndagsöppethållning, påminde ärkebiskop Jukka Paarma.

Seminariet "Nonstopsamhället och servicejobbet" arrangerades av Servicefacket tillsammans med Kyrkans central för diakoni och samhällsarbete.

I sitt anförande dryftade Paarma servicejobbets karaktär av ett kall och konstaterade att Bibeln värderade tjänandet mycket högt.

– Tjänandet innebär många risker för missförstånd. Ett är den påfallande risken för utmattning. Även om Luther satte värde på flit varnade han för att utnyttja människor till sista blodsdroppen, vilket sker då man kräver att den fattige arbetar hårt för en alltför liten lön. Det är här fackets roll som gränsbevakare kommer in, påminde Paarma.

Gemensamma värden

Ärkebiskop Paarma fann att Servicefackets och kyrkans värderingar bygger på gemensamma visioner. Servicefackets mål att bygga ett jämlikt samhälle rimmar väl med att kyrkan ser människan som Guds avbild och har föresatt sig att verka för jämlikhet mellan människor.

– Vi kan gott finna varandra i arbetet för att verkliga en gemensam vision, sade Paarma.

Ett annat område som Servicefacket och kyrkan har gemensamt är att den lutherska arbetsetiken innehåller ett starkt försvar för vilodagen.

– Kyrkan vill också i dag så långt det är möjligt verka för att man bevarar en gemensam vilo- eller ledig dag.

Det tredje budordet har kallats historiens första lag om arbetarskydd. Så har också kyrkan tagit aktivt del i debatten om affärernas öppethållningstider.

– Att regelbundet fira ledig dag ger rytm åt livet. Om man firar dagen gemensamt stöder det samhörigheten och ger i dessa tider av föräldraskap i kris och allmän trötthet familjerna en möjlighet till en gemensam ledig dag.

Paarma påminde också om människan många kall. Det är viktigt att kunna samordna såväl arbetet och familjelivet som fritiden. För att kunna gestalta helheten måste man kunna förstå arbetet som ett kall. Ett meningsfullt arbete ger tillfredsställelse och den bästa arbetaren är den nöjda arbetaren. Därför borde det vara både arbetsgivarens och fackförbundets sak att hjälpa människor att betrakta arbetet som ett kall.

Ett gott arbete

Servicefackets ordförande Ann Selin sade för sin del att facket kraftigt stöder tanken på arbetets rimlighet. De tecken på utmattning som ärkebiskopen hade noterat är välbekanta också för Servicefackets medlemmar.

Kyrkan och facket har ett gemensamt intresse av att motarbeta söndagsöppethållningen.

– Ändå är det nödvändigt för medborgarna att det utförs arbete såväl nattetid som på söndagar inom t.ex. hälsovården. Men är det nödvändigt för att tillgodose människors grundbehov att hålla uppe restaurangerna till fyra på morgonen, undrade Selin.

Ett delområde där kyrkan och Servicefacket kunde förenas är arbetet med krishantering. Kyrkan har experter på eftervård i krissituationer.

Selin menade att projektet "Ett gott arbete" som kyrkans central för diakoni och samhällsarbete driver är synnerligen intressant. Där har också Servicefackets medlemmar deltagit i egenskap av församlingsmedlemmar och fackets representanter.

Kriterierna för ett gott arbete, som projektet har definierat, innehåller samma element som har dryftats också inom Servicefacket.

AINO PIETARINEN

 

Ett gott arbetelt-ylos.jpg (843 bytes)

  • producerar sådant som har ett verkligt värde
  • respekterar varje människa som Guds avbild
  • tjänar nästan
  • ger möjlighet att uppfylla sitt kall men med respekt för att människan har också andra kall
  • medför inte orimlig belastning på skapelsen
  • erbjuder en hederlig utkomst och arbetsförhållanden
  • ger möjlighet att påverka hur arbetet utförs och dess rytm
  • ger möjlighet till tillräcklig vila och avkoppling
  • förutsätter en arbetsgemenskap eller ett nätverk som respekterar sina medlemmar
  • gör det möjligt att finna en harmonisk balans mellan arbete och familj

Källa:
Kyrkans central för
diakoni och samhällsarbete

Löntagaren 4.4.2003 nr 3/03

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)