Tillväxten i den offentliga ekonomin blir långsammare än tidigare under den kommande valperioden. Därför minskar möjligheterna till skattelättnader. FFC anser att den rörelsemarginal som finns borde utnyttjas i främsta hand till att lätta beskattningen på arbete som främjar sysselsättningen.

Under valperioden 2003—2007 bör också Finland vara berett på effekter i beskattningen av den globaliserade ekonomin. I synnerhet Estlands EU-medlemskap ökar trycket på att minska alkoholskatten.

FFC:s modell är att flytta tyngdpunkten i beskattningen till kapitalinkomster, fastighetsförmögenhet och miljöskatter. FFC:s mål är att självrisken i resekostnader mellan bostaden och arbetsplatsen slopas. Skattelättnader skulle FFC ge människor med små och medelstora inkomster.

– Att i synnerhet öka småinkomsttagande skattebetalares köpkraft ökar den inhemska efterfrågan och sysselsättningen. Men en del av skattelättnadernas rörelsemarginal måste användas på att sänka skatten på alkoholdrycker, konstaterar ekonom Helena Pentti på FFC.

På FFC betonas att skattelättnader inte bör genomföras på bekostnad av socialskyddet och välfärdstjänsterna. Kommunerna måste också kompenseras för de skatteförluster en slopad självrisk i reseavdraget medför.

Möjligheterna att sänka skatter minskar

Finlands offentliga ekonomi är i gott skick och den ekonomiska balansen har bevarats trots att tillväxten har minskat den senaste tiden. Den offentliga skulden i förhållande till totalproduktionen har minskat och är nu en av de lägsta i EU.

– Beskattningen, i synnerhet skatten på arbetsinkomst, har kunnat lindras betydligt under de senaste åren. Det har varit möjligt tack vare en snabb ekonomisk tillväxt, minskad räntenivå och exceptionellt stora inkomster från försäljningen av statlig egendom under den senare delen av 1990-talet, säger Pentti.

Det är mycket osannolikt att den ekonomiska tillväxten fortsätter under den kommande fyraårsperioden i den takt som gällde efter mitten av 1990-talet. Enligt finansministeriets prognos ligger årstillväxten under de kommande fyra åren på i genomsnitt knappt 2,5 procent.

Pentti påpekar att den offentliga ekonomin på längre sikt än en valperiod står inför många utmaningar. Utöver globaliseringen av ekonomin och skattekonkurrensen finns det tryck också i hemlandet. Befolkningens åldrande höjer arbetspensionsavgifterna och de sjukförsäkringsavgifter som krävs för att finansiera hälso- och åldringsvården. Också en stor arbetslöshet blir dyr för samhället. Därför är en ökad sysselsättningsgrad och en minskad arbetslöshet i nyckelposition när det gäller att sörja för finansieringen av välfärdstjänster.

Momsen på tjänster måste sänkas

I ett skattepolitiskt ställningstagande som FFC har berett nämns olika metoder för att stöda sysselsättningen. Sådana är sänkt inkomstskatt för lågavlönade löntagare, slopad självrisk i avdraget för resor till och från arbetet och ytterligare sänkt moms inom arbetsintensiva servicebranscher och reducerad skattekil på hushållstjänster i och med hushållsavdraget i beskattningen. FFC förhåller sig däremot reserverat till förslaget om sänkta arbetsgivaravgifter för anställda med låga löner, något som bl.a. centern har förfäktat ivrigt.

FFC anser att man, istället för nya experiment, borde utreda hur ändamålsenliga de nuvarande skattegraderna är, slopa ineffektiva grader och utreda om det finns modeller som fungerar med tanke på sysselsättningen. Förslaget att återbetala arbetsgivaravgiften i låglönebranscher kunde leda bl.a. till en oönskad ökning av deltidsjobben.

FFC anser att Finland inom EU borde föreslå att arbetsintensiva tjänster, i synnerhet matserveringen i restauranger och personalmatsalar, tas upp bland de områden som har sänkt momsuppbörd. FFC efterlyser också sänkt mervärdesskatteuppbörd på livsmedel, men bara om det finns sänkningsmarginal efter det att olika acciser, t.ex. alkoholskatten, har sänkts. Momsen på livsmedel är högre hos oss än i EU i genomsnitt. Alkoholskatten vill FFC sänka stegvis, så att förlusten av skatteintäkter blir så liten som möjligt.

Skatt på dividendinkomster

Dividendinkomstens beskattning har varit föremål för livlig debatt den senaste tiden. FFC anser att hela systemet kräver förnyelse. Nuläget, där människor som får dividendinkomster inte betalar någon skatt alls för dem, är orättvist.

– Dividendinkomsterna får de som är synnerligen välbeställda. Enligt skatteuppgifter för år 2000 delades nästan 90 procent av dividendinkomsterna ut till personer vilkas årsinkomst var minst 200 000 mark, säger Helena Pentti.

Bolagsskatten är 29 procent i Finland, en av de lägsta i EU. FFC vill höja kapitalinkomstskatten till 30 procent som i Sverige.

FFC vill också skärpa beskattningen av frivilliga pensionsförsäkringar. FFC anser att man i beskattningen borde få avdra bara sådana försäkringar som kompletterar den lagstadgade ålderspensionen som beviljas personer som har fyllt 63 år. Det skulle rimma väl med det övergripande målet att höja pensioneringsåldern. FFC vill också höja fastighetsskattens undre och övre gränser och utvidga skattebasen till att omfatta jord- och skogsbruksmark. När det gäller energi- och miljöskatter önskar FFC att Finland följer utvecklingen i EU.

PIRJO PAJUNEN

  Under åren 2000—2003 har inkomstbeskattningen och arbetsgivaravgifterna lindrats med sammanlagt 3,2 miljoner euro, om man bortser från inflationsjusteringar. Därav har skatten på arbetsinkomst minskats med sammanlagt 2,5 miljoner euro.

Marginalskatteprocenten i statens inkomstskattetabell sänktes under valperioden 1999—2003; i den högsta inkomstklassen med 2,5 procentenheter och i de övriga med 3 procentenheter. Också inkomstskatternas inkomstgränser har höjts. I statsbeskattningen har den undre inkomstgränsen höjts med 45 procent från knappt 8 000 euro till 11 600 euro.

  Statsbudgetens slutsumma gick på 35,3 miljarder euro ifjol. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsgren slukade 8 miljarder av kakan. Utgifterna i undervisningssektorn stod för på 5,5 miljarder euro.