Kvinnoforskare Marika
Kivinen konstaterar att kvinnornas situation i vårt land förändrats långt från
hur det var i början av förra seklet då påståendet att "kvinnor kan inte
tänka", användes som argument av motståndarna till kvinnlig rösträtt.
Kvinnoforskare Kivinen anknöt till temat för Martha-tidskiftens 100-årsjubileum den
25 april; Kvinnobilden i ett sekel, då hon analyserade några illustrationer,
kvinnobilder ur Husmodern, som tidskriften Martha hette i början av sin tillvaro.
Föreningsbankens annons under kriget hade texten "Familjens finansminister"
intill en yngre kvinna, iklädd bomullsklänning, bärande på en stor och manlig
portfölj. Portföljen ter sig onekligen för stor för en kvinna med denna litet bondska
utstrålning. I andra illustrationer kryddas husmoderns duktighet med kvinnlig skönhet,
feminitet som är viktiga kvinnoideal.
– Men det gäller att uppfylla skönhetsidealen med måtta, att
hålla sig inom gränsen för var bilden av kvinnan blir för sexualiserad.
Skönhetsmisser blir ju utskämda om de poserar nakna i fel sorts tidningar.
– Visst kan en f.d. miss vara minister, om vi är av motsatt åsikt anammar vi
okritiskt klichéidealen.
– I vissa frågor betonar vi likheten med män, till exempel när det gäller
intelligens, utbildning och lika lön för lika arbete, men det finns också skillnader
värda att lyfta fram.
Kivinen anser att kvinnor står inför utmaningen att balansera mellan motsatta ideal
såsom mjukhet och hårdhet; de typiskt kvinnliga yrkena skall vi inte se ned på.
Bibelns Maria Magdalena
Fem Fredrika Runeberg-premierade kvinnor presenterade sina kvinnoideal under
Martha-jubileet. Kvinnorna, representerande olika yrkeskategorier vilka fått priset för
en samhällsmoderlig insats, hade uppmanats att lyfta fram någon kvinna som fungerat som
deras förebild.
Folkloristiker Ann-Mari Häggman valde att presentera Bibelns Maria Magdalena
som dels representerar en kärleksfull, vacker och klok kvinna, dels den mest utstötta
kvinnan. Jesus fördriver sju onda andar ur Maria Magdalena. Hos Maria Magdalena
uppenbarar sig den uppståndne Jesus först och det är hon som förmedlar vidare
budskapet att Kristus är uppstånden.
Häggmans intresse för helgonet Maria Magdalena som kvinnoförebild bottnar i att det
i bygderna sjungs en visa om henne. Visans rötter går tillbaka till medeltiden, till
dominikanermunkarna som skrev visan för att lära kvinnorna "veta sin plats".
Liksom så många andra kvinnor i Bibeln anklagas Maria Magdalena för otukt. Under
medeltiden frossade man i Maria Magdalenas synder och under 1600—1700-talet
avrättades kvinnor för barnamord; ofta var barnens far kvinnans egen far eller bror.
Ännu på 1800-talet sade prästen till den ogifta modern som tagit nattvarden:
"Härefter ska du inte gå och synda". Maria Magdalena har för kvinnorna blivit
symbolen för den person som förstår dem.
– Kvinnor som sjunger sången om Maria Magdalena finner tröst i orden som
berättar om den mest usla kvinna som blev den mest starka.
Professor i pedagogik Siv Their, berättade om sin mor, Berta Linnea
(1911-1978). Berta Linnea upplevde alla krigen under förra seklet.
– Mamma var bra i skolan, det underströk hon ofta och det tyckte vi barn om att
höra.
Efter skolan gick hon i Korsholms husmodersskola, gifte sig och fick fem barn, varav
fyra flickor.
– Mammas ideal var utmanande för oss. Hon uppmanade oss att vara tuffa, aktiva,
ta våra egna intressen i beaktande, men isynnerhet ta hänsyn till andra. Hon sade också
att det i vissa sammanhang var bättre att hålla sig undan och man kan inte till 100 %
bära andras bördor.
Kvinna som bärande pelare
Författaren Birgitta Boucht återupplivade stämningarna under FN:s
internationella kvinnoår 1975, då hon själv sade upp sig från ett heltidsjobb för att
tillsammans med Carita Nyström skriva Handbok i systerskap. Hon visade en
rikssvensk affisch föreställande de bärande pelare, de s.k. karyatiderna, i form av
kvinnofigurer som bär upp ett tempel som är en hyllning till den manliga, krigiska
kulturen på Akropolis. Affischens text uppmanar kvinnorna, karyatiderna att lämna sin
börda och gå därifrån.
– Jag imponerades av tanken att slavinnorna reser på sig och går, varpå templet
som byggts till männens ära får falla. Karyatidaffischen är den perfekta bilden av hur
fastlåst en kvinna kan uppleva sin situation. Dagens unga kvinnor är slavar under
perfektionismen; i hemmet och på jobbet. Den rikssvenska boken Diagnos: duktig handlar om
problematiken som kan leda till utbrändhet.
– Tillsammans kan vi ändra på kvinnornas situation och gå långt, lyder
Birgitta Bouchts budskap till kvinnorna.
Politiker Elisabeth Rehn som fungerat som ordförande för Anne Frank
föreningen i Finland, tog fram den judiska flickan Anne Frank som kvinnoideal. Anne Frank
behöll sin styrka under de svåra åren under andra världskriget då familjen gömde sig
i ett gårdshus, med hjälp av att skriva dagbok och sin humor.
Rehn som rest runt till krigsdrabbade områden inom ramen för projektet kvinnor, krig
och konflikter, hon har träffat kvinnor som t.ex. blivit våldtagna och hållhustrur åt
soldater för att senare förvisas till en tillvaro som prostituerade.
– Efter alla hemskheter kvinnorna utstått, besitter de en otrolig styrka och
säger nej till ett fortsatt utnyttjande; de kräver kvinnokvoter inom politiken, de vill
att biståndsorganisationerna ska ge dem IT-teknik; inte matlagningskurser.
– Ge kvinnorna i Irak en chans, det fick ej kvinnorna i Afghanistan! Radiolog Gisela
Gästrin berättade att hennes samhällsmedvetenhet föddes i och med att hon var med
om att kvinnorna och flickorna deltog som lottor i vinterkriget, vilket hon också själv
gjorde.
På cancerkliniken hade hon förebilder i arbetskamraterna, sjuksköterskorna vars
lönekamp hon stöder. Det var inom Martharörelsen Gästrin drog igenom mamaprogrammet
som lär kvinnor att undersöka sina bröst för att upptäcka bröstcancer i tid.
Programmet har även framgångsrikt lanserats utomlands.
Martha-jubileumsfirarna kom fram till att våra kvinnoförebilder är många och de
varierar under årens lopp.
SUNNIVA EKBOM
