Finland ligger ett steg efter Sverige i jämställdhetspolitiken. Sveriges regering har tagit feminismen som sin utgångspunkt. Feminismen strävar till att bryta ner maktstrukturer som är könsmässigt snedvridna.

Feminismen är ett redskap med vilken jämställdhet kan byggas. Jämställdhet skapas inte av att räkna mäns och kvinnors huvud, som Sveriges jämställdhetsminister, biträdande statsminister Margareta Winberg har sagt. En praktisk feministisk politik har ännu inte utformats i vårt västra grannland men ändå har den hunnit avsätta spår i såväl attityder som beslut.

Winbergs högra hand, chefen för regeringens jämställdhetsavdelning Marianne Laxén säger att den feministiska utgångspunkten i jämställdhetspolitiken är krävande.

– Feminismen ifrågasätter axiomet att mannen är norm, kvinnan undantaget. Det handlar inte bara om att ändra attityder eller att ge kvinnorna samma ställning som männen, utan feminismens kärna är att bryta ner de gällande könsbundna maktstrukturerna, definierar Laxén.

Hon antar att det inte är många svenska ministrar som verkligen har insett vad den nya politiken innebär i praktiken.

– Det väsentliga är att man på regeringsnivå har medgett att maktstrukturerna är snedvridna.

Feministiska manliga ministrar

Laxén menar att ordet feminism förstås på olika sätt i Finland och Sverige. Hos oss har ordet en nyans av brinnande kvinnosaksrörelse. I Sverige har bl.a. statsminister Göran Persson och justitieminister Thomas Bodström offentligt deklarerat att de är feminister, d.v.s. att de vill rasera de könsbundna maktstrukturerna.

Laxén berättar att i synnerhet Bodström har framträtt mycket i offentligheten när det har handlat om att övervaka lagen om förbud mot köp av sextjänster. Många säger att lagen är onödig och inte följs. Bodström säger att det är många lagar som inte följs men att det inte avhåller oss från att stifta nya lagar. Bodström menar att sexköpslagen är moraliskt lika berättigad som andra lagar.

– Det är tänkbart att flera svenska ministrar inte på djupet har tagit till sig hur feministisk politik bör se ut. I praktiken syns det emellertid redan att ministrarna är mer på sin vakt i jämställdhetsfrågor än de var innan och också övervakar att tjänstemännen tar frågan på allvar, säger Laxén.

De statligt tillsatta kommittéerna redan har 47 procent kvinnor och att 40 procent av de nya ämbetsverksdirektörerna och landshövdingarna är kvinnor.

Ministrarnas agerande dikteras också av massmediernas intresse för jämställdhetsfrågor. När massmedierna är på alerten måste också politikerna börja intressera sig för jämställdheten på allvar. Regeringen ställs också ständigt till svars av riksdagsledamöterna.

– Jämställdhetsminister Winberg svarar ändå inte på alla frågor, utan hennes arbete är att koordinera regeringens jämställdhetsarbete. Varje minister svarar för sin bit av jämställdhetskakan, preciserar Laxén.

Samtliga 47 förvaltningsgrenar bör definiera sina jämställdhetsmål och analysera budgetens könskonsekvenser.

Sverige har 3—4 gånger större resurser för jämställdhet än Finland. Också Finlands nya regering har lovat öka resurserna för att främja jämställdhet, vad nu det kan innebära i ett jämställdhetsprogram som är mycket luddigt formulerat.

Laxén menar ändå att den finländska regeringen har tagit ett kliv framåt i jämförelse med tidigare jämställdhetsprogram i det att jämställdheten nu är en angelägenhet för hela regeringen.

– Det har ett stor principiell betydelse. Visst finns det underförstått också i finländsk jämställdhetsdebatt att maktstrukturerna ska ändras fastän man inte säger det öppet, kommenterar Laxén.

Avspeglas på arbetslivet

Den feministiska svenska regeringspolitiken börjar också avsätta spår i arbetslivet. Regeringen konstaterar i sitt program att människor som jobbar deltid mot sin vilja bör garanteras heldagsarbete. Laxén medger att det ändå är långt från att förverkligas i praktiken.

Också sjukfrånvaron har börjat debatteras på nytt. Kvinnorna utgör knappt hälften av den svenska arbetskraften men de blir i proportion oftare sjuka och invalidpensionerade än männen.

Laxén antar att jämställdheten också småningom kommer att påverka företagslivet.

– Moderna företag stöder männens rätt till föräldraledighet bl.a. genom att betala skillnaden mellan lön och föräldrapenning.

När är det då dags för järnnävarna på LO att deklarera sig som feminister?

– Det är svårt att säga men jag tror nog att männen i LO, som leds av en kvinna, menar att de stöder jämställdheten även om de inte bekänner sig till feminismen.

LEENA SERETIN
Översättning: ASTRID NIKULA

Svenska LO gör jämställdhetsanalys på allt

  Jämställdheten löper som en röd tråd genom alla ärenden som handläggs på svenska LO. Handläggare och ombudsmän gör en jämställdhetsanalys av varje ärende innan det tas upp av arbetsutskottet, och därefter av styrelsen

– Systemet med jämställdhetsanalas har tillämpats sedan 1996. Analysen görs med 3R-metoden, d.v.s. det som granskas är resurser, representation och realia, berättar utredaren Jenny Lindblad, med jämställdhetsfrågor på sitt bord.

Med realia avses en bedömning av hur bakomliggande orsaker beaktats, t.ex. fördelningen av resurser.

LO:s tanke är att få med jämställdhetsperspektivet under hela processen, inte enbart i slutändan. En kvantitativ och kvalitativ utredning som gjordes 2001 visade att ca 80 procent av ärendena de facto jämställdhetsanalyserats. I dag gäller systemet till 100 procent.

– Inga ärenden tas upp om analysen saknas. Huvudnyttan är att systemet drivit fram det att de allra flesta har börjat tänka på jämställdheten, säger hon.

I allmänhet är det enkelt att göra en jämställdhetsanalys men en svårare nöt att knäcka blev t.ex. inköpet av fläktar till LO-kansliet. Vem led mest om nya fläktar inte installerades?

– Svaret blev att det är de som är mest och längst på kontoret, alltså den administrativa personalen, nästan enbart kvinnor. Vi andra är mycket ute och reser.

Nyfokusering på representation

Också på personalrekrytering anläggs ett jämställdhetsperspektiv men ingen kvotering råder. I dag är fördelningen kvinnor—män ungefär fifty-fifty på lednings- och utredarnivån. Bland ombudsmännen är männen fortfarande i klar majoritet.

– En stor lönerevidering är under förhandling och där torde löneskillnaderna framgå mera tydligt och lätt, påpekar Jenny Lindblad.

LO-kansliet har också en jämställdhetsplan. I år ska LO bl.a. satsa på att öka kunskapen om jämställdhet, skapa ett internt utvärderingsverktyg för rekryteringar, satasa på friskvård och göra en arbetsmiljöenkät samt kartlägga visstidsanställdningar.

I det svenska näringslivet haltar det extremt i könsfördelningen. Endast fem procent av de börsnoterade företagen leds av en kvinnlig vd. Haltar gör det också inom politiken. Det enda parti som kvoterar till riksdagen, kommunerna och landstinget är socialdemokraterna.

– Detta har gjorts sedan 1994 men inget annat parti har hittills gått in för detta, påpekar Jenny Lindblad.

Jämställdhetsanalysen tillämpas i någon form i flera och flera förbund. Lika grundligt som på LO görs detta dock endast av regeringskansliet och departementen, d.v.s. ministerierna.

Ingen automatik

Fokuseringen inom jämställdheten har ändrats. På 90-talet var representationen mest i fokus. I dag har LO övergått till att diskutera löner, arbetstider, s.k. policyfrågor.

– Diskussionen om representation har lite tvingats backa. Det är dock inget som rullar på automatiskt, utan vi får nog fortsätta slåss för kvinnorepresenation, understryker Jenny Lindblad.

Generellt ligger kvinnornas löner i Sverige på 82 procent av männens. Inom industrin är lönespridningen något mindre än inom kommunsektorn. En fjärdedel av LO-medlemmarna finns just i Kommunal, av de 600 000 är 80 procent kvinnor. Kommunals strejk handlar just i hög grad om att få jämställda löner.

Också under avtalsrörelsen nästa år fokuserar man på jämställdheten i lönerna. En annan stor fråga är vad göra då kvinnor i offentliga sektorn fortlöpande toppar sjukskrivningarna.

– Rätten till heltid är en annan aktuell fråga. Ofta bygger arbetskonstruktionen i sig på kvinnor som ofrivilligt deltidsarbetar, speciellt inom kommunerna, handels och hotell- och restaurang, säger Jenny Lindblad.