–
Målsättningar, statistik och uppföljning. Sedan ett konkret handlingsprogram genom
vilket man bygger jämställdhet. När de här har förverkligats har vi kommit betydligt
närmare ett jämställt arbetsliv och samhälle. Kunskap, uppföljning och konkreta
åtgärder förutsätts av såväl Europaparlamentet som Europafacket EFS. De här utgör
ypperliga ryggstöd för fackets jämställdhetsarbete, menar FFC:s
jämställdhetssekreterare Marja Erkkilä.
Europaparlamentets resolution om kvinnorepresentationen hos EU:s arbetsmarknadsparter
betyder att det måste bli fler kvinnor i arbetsmarknadsorganisationernas beslutande organ
och avtalsförhandlingar. EFS:s rekommendationer går i samma riktning. En
jämställdhetsplan som Europafackets kongress nyss godkände har som första mål att
eliminera kvinnounderskottet i fackets beslutande organ. En annan målsättning är att
normalisera jämställdheten (eng: mainstreaming) och en tredje att ge de organ som
ansvarar för jämställdhetsarbetet högre status.
De här linjerna har man följt i den FFC-anslutna fackföreningsrörelsen redan en
längre tid. Så beskrev ju förra kongressen FFC som sina medlemmars avbild, vilket
betyder att både de ungas och kvinnornas representation förutsätts öka i såväl FFC:s
som förbundens förvaltning.
Mål att bli medlemmarnas avbild
– Nu har kvinnornas underrepresentation utretts, och FFC:s styrelse har tagit
ställning till utredningen. FFC och förbunden bör nu planera hur det kvantitativa
underskottet kan repareras. Man kunde ställa som mål att t.ex. halvera underskottet till
nästa kongress och sedan fortsätta på samma väg, föreslår Erkkilä.
Av FFC:s medlemmar är för närvarande 46 procent kvinnor, i fullmäktige är
kvinnorna 33 och i styrelsen 20 procent. Fullmäktige borde alltså få 16 kvinnor till
och styrelsen 6,5.
– Vi följer med utvecklingen statistiskt och det kräver också EFS av oss.
Nästa gång granskas läget inför FFC:s nästa kongress.
EU och EFS talar mycket om konkreta målsättningar. Men då i synnerhet kvinnornas
arbete fragmenterats försvåras deras möjligheter att ta emot förtroendeuppdrag.
Visstidsanställda väljs inte till förtroendeuppdrag och deltidsanställda
förtroendevalda finns det väl bara i servicesektorn. På många arbetsplatser skräms
kvinnorna av det dåliga sysselsättningsläget och törs inte ha några
förtroendeuppdrag.
– En stor sak för jämställdheten vore att göra visstidsjobben permanenta och
omvandla deltidsjobb till heltids. I sinom tid skulle det påverka kvinnornas andel på
förtroendeposter och därifrån vidare till fackets beslutande organ. Också utbildning
är till hjälp. Hos oss är det ännu nödvändigt att träna kvinnor att fatta mod att
bli aktiva.
– Kvinnornas antal är inte ett självändamål, men med kvinnors medverkan i
beslutande organ och vid förhandlingsbord påverkas intressebevakningen, påminner
Erkkilä.
Normaliseringsmetoder
FFC har redan förverkligat EFS-programmets rekommendationer för att normalisera
jämställdheten. Inkomstuppgörelsen innehåller en rekommendation om att
kollektivavtalens könskonsekvenser ska analyseras. Under den här avtalsrundan har
målsättningen också skrivits in i många av branschkollektivavtalen. Inom
statsförvaltningen är målet att könskonsekvenserna av alla lagförslag och beslut ska
analyseras., men p.g.a. bristande resurser har bara ett fåtal beslut analyserats.
Med normaliseringen strävar man till att jämställdheten beaktas i all facklig
verksamhet. Man borde se all beslutsberedning inom samtliga områden av
intressebevakningen och den fackliga politiken ur ett jämställdhetsperspektiv.
FFC framställer som bäst en guide för hur jämställdheten ska beaktas i fackets
verksamhet. Guiden blir ett redskap för ombudsmännen.
EFS-dokumentets tredje målsättning är att ge de fackliga jämställdhetsorganen en
högre status.
AINO PIETARINEN
Översättning: ASTRID NIKULA
