. vane.jpg (302 bytes)

tema.jpg (2440 bytes)

Fackets väg till jämställdhet 

Marja Erkkiläpune.gif (67 bytes)  – Målsättningar, statistik och uppföljning. Sedan ett konkret handlingsprogram genom vilket man bygger jämställdhet. När de här har förverkligats har vi kommit betydligt närmare ett jämställt arbetsliv och samhälle. Kunskap, uppföljning och konkreta åtgärder förutsätts av såväl Europaparlamentet som Europafacket EFS. De här utgör ypperliga ryggstöd för fackets jämställdhetsarbete, menar FFC:s jämställdhetssekreterare Marja Erkkilä.

Europaparlamentets resolution om kvinnorepresentationen hos EU:s arbetsmarknadsparter betyder att det måste bli fler kvinnor i arbetsmarknadsorganisationernas beslutande organ och avtalsförhandlingar. EFS:s rekommendationer går i samma riktning. En jämställdhetsplan som Europafackets kongress nyss godkände har som första mål att eliminera kvinnounderskottet i fackets beslutande organ. En annan målsättning är att normalisera jämställdheten (eng: mainstreaming) och en tredje att ge de organ som ansvarar för jämställdhetsarbetet högre status.

De här linjerna har man följt i den FFC-anslutna fackföreningsrörelsen redan en längre tid. Så beskrev ju förra kongressen FFC som sina medlemmars avbild, vilket betyder att både de ungas och kvinnornas representation förutsätts öka i såväl FFC:s som förbundens förvaltning.

Mål att bli medlemmarnas avbild

– Nu har kvinnornas underrepresentation utretts, och FFC:s styrelse har tagit ställning till utredningen. FFC och förbunden bör nu planera hur det kvantitativa underskottet kan repareras. Man kunde ställa som mål att t.ex. halvera underskottet till nästa kongress och sedan fortsätta på samma väg, föreslår Erkkilä.

Av FFC:s medlemmar är för närvarande 46 procent kvinnor, i fullmäktige är kvinnorna 33 och i styrelsen 20 procent. Fullmäktige borde alltså få 16 kvinnor till och styrelsen 6,5.

– Vi följer med utvecklingen statistiskt och det kräver också EFS av oss. Nästa gång granskas läget inför FFC:s nästa kongress.

EU och EFS talar mycket om konkreta målsättningar. Men då i synnerhet kvinnornas arbete fragmenterats försvåras deras möjligheter att ta emot förtroendeuppdrag. Visstidsanställda väljs inte till förtroendeuppdrag och deltidsanställda förtroendevalda finns det väl bara i servicesektorn. På många arbetsplatser skräms kvinnorna av det dåliga sysselsättningsläget och törs inte ha några förtroendeuppdrag.

– En stor sak för jämställdheten vore att göra visstidsjobben permanenta och omvandla deltidsjobb till heltids. I sinom tid skulle det påverka kvinnornas andel på förtroendeposter och därifrån vidare till fackets beslutande organ. Också utbildning är till hjälp. Hos oss är det ännu nödvändigt att träna kvinnor att fatta mod att bli aktiva.

– Kvinnornas antal är inte ett självändamål, men med kvinnors medverkan i beslutande organ och vid förhandlingsbord påverkas intressebevakningen, påminner Erkkilä.

Normaliseringsmetoder

FFC har redan förverkligat EFS-programmets rekommendationer för att normalisera jämställdheten. Inkomstuppgörelsen innehåller en rekommendation om att kollektivavtalens könskonsekvenser ska analyseras. Under den här avtalsrundan har målsättningen också skrivits in i många av branschkollektivavtalen. Inom statsförvaltningen är målet att könskonsekvenserna av alla lagförslag och beslut ska analyseras., men p.g.a. bristande resurser har bara ett fåtal beslut analyserats.

Med normaliseringen strävar man till att jämställdheten beaktas i all facklig verksamhet. Man borde se all beslutsberedning inom samtliga områden av intressebevakningen och den fackliga politiken ur ett jämställdhetsperspektiv.

FFC framställer som bäst en guide för hur jämställdheten ska beaktas i fackets verksamhet. Guiden blir ett redskap för ombudsmännen.

EFS-dokumentets tredje målsättning är att ge de fackliga jämställdhetsorganen en högre status.

AINO PIETARINEN
Översättning: ASTRID NIKULA

Löntagaren 30.5.2003 nr 5/03

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)