– Värderingarna, vägkartan, måste ritas om och kompletteras med jämna mellanrum. För omkring ett drygt år sedan började jag fundera på att också förtroendemännen behövde en ny karta eller snarare att de kunde få hjälp av att man ritade ett slags karta som kunde vägleda dem, förklarar Ojakangas bakgrunden till förtroendemannaetiken.

Principerna godkändes av Metalls styrelse för ett år sedan.

Metall har dessutom velat behandla förbundets värderingar gemensamt och få dem tydligt på pränt. Begrepp som människovärde, rättvisa och jämlikhet ligger i grunden för de nyskriva etiska normerna.

I förteckningen ingår dock inte ordet solidaritet, som har upprepats som ett mantra i olika sammanhang. Det betyder inte att solidaritetens tid är förbi, tvärtom. Solidaritet måste dock ständigt definieras.

– Ett rättvist och jämlikt beteende är ju solidaritet, om något, förklarar Ojakangas.

Också förtroendemannen är nu per definition en människa. Till förtroendemannens rättigheter och skyldigheter hör att han tar väl hand om och utvecklar sig själv, slår förtroendemannaetiken fast. Ojakangas menar att också alla andra borde värna om förtroendemannens väl och ve, för uppdraget är krävande och mycket ensamt.

– Vi har en mycket individuell förtroendemannaorganisation i vårt land, påminner han.

Vårt system har rötter i den brittiska modellen medan t.ex. tyskarnas sätt att kollektivt sköta saker och ting vore lättare för förtroendemännen.

Förtroendemannens rätt att slå vakt om sin egen hälsa är absolut nödvändig i en tid där kraven bara ökar. Här har skett ett nytänkande jämfört med 70-talet.

– Då förväntade man sig mest att förtroendemannen skulle offra sig för det gemensamma bästa. Nu anser man det är motiverat att förtroendemannen är väl utbildad och att bl.a. hans yrkeskunskap hålls ständigt vid liv.

Ojakangas menar att var och en har sitt eget andliga arv och sitt behov av att tillämpa det. Värderingarna och de etiska principer som har härletts ur dem är ett slags gemensamma koder eller karta. De nya förtroendevalda lär sig redan från början att orientera sig med hjälp av den.

HILKKA JUKARAINEN
Översättning: ASTRID NIKULA

– Förtroendet ska finnas hos både arbetarna och arbetsgivaren. Man måste dessutom vara rättvis och kunna sköta allas angelägenheter, fortsätter Peltola.

Vardera intygar att jämlikheten är en mer eller mindre självklar sak, bl.a. lönesystemet är jämlikt.

Jämlikhet och rättvisa innebär att man också beaktar dem som sitter tyst allra längst bak, säger Lehtinen. Det här finns inskrivet som en av de första punkterna i förtroendemannens etiska principer.

– Du måste kunna vara sådan till din läggning att människor som inte för något väsen av sig kan komma fram till dig och tala, konkretiserar Lehtinen som också har tio år bakom sig som arbetarskyddsfullmäktig.

– Också om förtroendemannen ska kunna sin sak och behärska sina paragrafer får han inte mästra över människor. Det ska vara lätt att komma till honom, så att också de mest tillbakadragna kan ta kontakt.

Från arbetarskyddsuppdraget vet Peltola berätta att de allra värsta utbrändhets- och t.ex. alkoholproblemen kan drabba just sådana arbetskamrater som man inte lägger märke till.

Svetsresultatet skvallrar

Lehtinen och Peltola rör sig dagligen på arbetsplatsen för de har mycket att tala om med arbetskamraterna. Man kan tala om vad som helst för att komma dem närmare. Då får man också höra om deras problem och andra saker som kan vara nödvändiga att känna till.

Det är mycket viktigt att förtroendemannen är synlig på arbetsplatsen, säger de bägge.

Problem kommer fram också via arbetsledningen. Lehtinen menar att t.o.m. en dålig svetsfog kan skvallra om att allt inte står rätt till.

– Det finns arbetskamrater som man inte kan närma sig överhuvudtaget. Om du t.ex. vill ta upp problem med alkohol gör du det tillsammans med arbetsgivaren.

En förtroendeman är enligt Lehtinen inte rätt person att ge råd när det gäller någons privatliv, t.ex. vid skilsmässa. Förtroendemannen är ingen auktoritet, han kan inte blanda sig i arbetarnas privatliv, men lyssna kan han.

När fjäder blir höna

Man måste kunna tala också med arbetskamrater som tänker annorlunda. Lehtinen menar att det alltid finns en opposition, det är bara att finna sig i det, för det är samtidigt ett sätt att få till stånd diskussion.

Problematiskt blir det om rykten kommer i svang. Det är lätt hänt när det finns många människor på jobb och man vistas där så många timmar. Ett oskyldigt missförstånd kan lätt växa till en ofantlig grej som börjar leva sitt eget liv.

Mäkelä menar att det uppstår små brandungar av konflikter varenda dag och ju fler de är desto viktigare att släcka snabbt. Men för att lyckas med det måste förtroendemännen ha sin yrkeskunskap i behåll.

I förtroendemannaetiken talas det också om att förtroendemannen måste ha en axel att luta sig mot. Liksom ett eget nätverk på arbetsplatsen, kunniga vänner. De kan hjälpa att släcka småbränderna som ligger och pyr.

Förtroendemannaras …

Ismo Peltola menar att man inte ska vara förtroendeman om man har familj och har benägenheten att ta arbetet med sig hem. Också Rauno Lehtinen har familj och han jobbar hemifrån ibland.

– Jag upplever det inte som någon börda.

Lehtinen slänger fram att förtroendemannen säkert är en alldeles egen ras, som helt enkelt inte kan sitta stilla i vrån och rulla tummarna. Om man en gång har valts så tvingar rena pliktkänslan en att handla.

Också Peltola känner i skinnet om någon har blivit orättvist behandlad.

Lehtinens första period som avtalsansvarig gick åt till att försöka vara alla till lags. Numera har han bättre känsla för proportioner. Man bara inte kan sköta precis alla ärenden och man kan heller inte vara alla till lags.

När han kom underfund med det blev det lättare för honom att verka som förtroendeman.

HILKKA JUKARAINEN
Översättning: ASTRID NIKULA

För att fullgöra sitt uppdrag väl behöver man både kunskaper och en viss värdegrund och normer. Uppdraget är krävande: förtroendemannen ska se till att normerna gäller, han ska kunna samarbeta och tillägna sig principerna för en etisk verksamhet. Ett etiskt agerande är en av förtroendemannens viktigaste resurser.

Metallarbetarförbundets etiska principer för förtroendemän har fyra hörnpelare:

• Den förtroendevalda accepterar och tar hänsyn till sin arbetskamrat som en unik varelse och respekterar dennes rättigheter och han behandlar alla rättvist.
• Det centrala är förtroendemannens egen person, som det är hans rättighet och skyldighet att utveckla och vårda.
• Den förtroendevalda värdesätter sitt uppdrag och respekterar andra intressebevakare på arbetsplatsen.
• I sitt arbete förbinder sig den förtroendevalda till de normer som definierar arbetet och till att utföra sitt arbete som en yrkesman.