 Handledning ger förtroendemän
klara mål
 Hur hålla förtroendemannanätet i skick, den frågan
brottas ett och annat förbund med nu. Vid förhandlingsbordet kunde förtroendemännens
ställning knappast stärkas och organisationerna har inte själva något överflöd på
stödmodeller.
Något har i alla fall utvecklats,
såsom handledning av förtroendemän. Den tillämpas redan i praktiken inom KAT i Nyland.
– I handledningen är det fråga
om att tillämpa utvecklingssamtalen på intressebevakningsorganisationen, förklarar
regionombudsman Hannu Repo i Kervo. Repo kan betraktas som pionjär på
handledningsmodellen och rentav som en guru för hela landet. När han under senare
hälften av 1990-talet arbetade som huvudförtroendeman för KAT i Esbo fick han
handledningen i gång. I sin nya uppgift som områdesombudsman sprider han modellen inom
hela KAT-fältet i Nyland.
Handledningen bygger på de samtal
mellan förman och medarbetare som redan är kända i ledarskapspraxis på många
arbetsplatser — en kedja som går länk för länk neråt i organisationen.
Repo själv har redan fört flera
samtal med sin förman, områdeschefen, om hur hans arbete ska utvecklas. Sedan
fortsätter kedjan och nästa länk är samtal mellan Repo och huvudförtroendemännen.
Huvudförtroendemännen åter utvecklar förtroendemännen och dessa i sin tur
viceförtroendemännen.
Repo säger att samtalen mycket väl
kan tillämpas i fackavdelningarnas styrelser.
Personliga bekymmer tas med
När det gäller handledning av
förtroendemän gör paret upp ett utvecklingsprogram på några punkter för åtminstone
ett halvt år. Medarbetaren skriver ett PM över samtalet, och det undertecknas av paret
gemensamt.
Samtalet är konfidentiellt. Utom att
det går in på smärtpunkter i förtroendemannens intressebevakningsarbete kan också
privata problem tas upp. Genom att behandla bekymmer i det civila livet försöker man
enligt Repo underlätta förtroendemännens problem med att orka.
– Handledning genom
utvecklingssamtal är en krävande verksamhetsmodell och på grund av attitydproblem går
det långsamt åtminstone i första skedet. Det kräver ofta också som underlägg en
situationsanalys av arbetsplatsen och kan alltså inte allmänt tillämpas som sådan.
Repo började utveckla
handlingsmodellen 1996 som huvudförtroendeman för KAT i Esbo. Redan före det hade han
upptäckt att nästan hela intressebevakningen kretsar alltför mycket kring
huvudförtroendemannen och att man knappast kunde tala om en gemensam rörelse av de
anställda.
– Huvudförtroendemannen sköt
mål och förtroendemännen lurade i försvaret, är hans karakteristik av situationen.
Först och främst gällde det att få
förtroendemännen med i forwardskedjan och med i beslutsfattandet i den egna branschen.
Samtidigt måste huvudförtroendemannen våga delegera ansvar och beslutanderätt nedåt
och förbättra informationsflödet för att själv hålla sig ā jour med skeendet.
Repo lyckades starta
intressebevakningsmaskineriet i Esbo så bra att han redan 1998 märkte att hans telefon
hade blivit tystare och paragrafbördan lättare. Samtidigt fick han allt mer tid för
huvudförtroendemannens egentliga uppgifter, att tänka över linjerna för verksamheten
och stöda förtroendemännen.
Effektivare och lättare
Repo, som i november i fjol började
som Nylandsombudsman på heltid, hade i början av det här året också fört de första
utvecklingssamtalen med huvudförtroendemännen i sitt område. I början av januari
svarvades under en seans på drygt två timmar de centrala målen för KAT:s
huvudförtroendeman i Mäntsälä Maarit Nordbäck. Under det närmaste året går
hon in för att utveckla förtroendemännen i riktning mot större självständighet, att
vägleda dem till utbildning, att förbättra kontakten med hjälp av
förtroendemannamöten varannan månad och också sköta sin egen ork, bl.a. med nya
hobbyer. Maarit Nordbäck, som arbetar som ambulerande dagvårdare i kommunen, kan
använda sex dagar i månaden för förtroendeuppdragen. Som huvudförtroendeman har hon
arbetat i tio år.
– Utvecklingssamtalen med mina
egna förtroendemän har kommit i gång. Inställningen till handledning har varit positiv
och ingen har skytt extra ansvar för sin egen sektor.
– Till exempel på tekniska sidan
i kommunen förstår man mycket bra att problemen löses snabbare internt än genom en
huvudförtroendeman som arbetar i dagvården, säger Nordbäck.
Decentraliseringen av makt och ansvar i
intressebevakningen har enligt Maarit Nordbäck redan kommit till synes i
huvudförtroendemannens arbetsbörda.
– Det papperskrig som hör till
arbetet hinner jag nu göra mera av än under de egentliga huvudförtroendemannadagarna
och jag behöver inte bära arbete med mig hem. Det känns också som om jag bättre kunde
förutse utvecklingen i kommunen. Samtidigt har jag kunnat öka kontakten med andra
instanser, i synnerhet med fullmäktige.
Att trimma föreningens —
fackavdelningens — arbete är enligt Nordbäck också en del av utvecklingen av de
kommunanställdas intressen i Mäntsälä.
– Vi har startat en kurs i
föreningsverksamhet för att samla ihop en verktygsback åt de aktiva, berättar hon.
EERO KOSONEN
Översättning BERTEL STENIUS
Löntagaren 5.2.2001 nr
1/01 |
