Pensionsslussen vid arbetslöshet, vem gäller den?
Vem kan beviljas alterneringsledighet? Hur har nivån på arbetslöshetsskyddet
förändras?
De här och många, många flera frågor, lovar Jan Rosqvist,
arbetarskyddsingenjör på Nylands arbetarskyddsdistrikt, att den pinfärska svenska
upplagan av Lagbok för arbetsplatsen 2003 ger.
– Den senaste versionen på svenska kom ut för fem år sedan. Vi har med avsikt
väntat med den här för att få med information om de många nya lagarna som rör
arbetslivet. Den mest betydande förändringen står den nya arbetarskyddslagen för,
säger Rosqvist.
För arbetarskyddet
innebär lagen den största reformen på mer än 40 år. Bland det som uppmärksammas är
ergonomi, hur reducera fysisk och psykisk belastning och hur handskas med trakasserier.
Rosqvist understryker att det är arbetsgivaren som bär ansvar och är skyldig att vidta
åtgärder då det är påkallat.
Flera nya lagar
Andra helt nya lagar i den nya lagboken är lagen om alterneringsledighet, lagen om
utbildningsfonden, arbetslöshetsskyddslagen och lagen om offentlig arbetskraftsservice.
Också ändringar i pensionslagstiftningen och avgångsbidragets öde tas bl.a. upp.
Helt nytt är det stora sökregistret som underlättar hanteringen av den tjocka boken.
– Den största nyttan av boken har myndigheter och arbetsplatser, i synnerhet
mindre som svenskspråkiga arbetsplatser ofta är, totalt finns ca 3 000 i Finland,
inklusive en del enmansföretag, säger Rosqvist.
Tillsammans med tre kolleger, Christer Westerback i Vasa, Johnny Engblom
i Åbo och Erika Kähärä i Helsingfors utgör Rosqvist den s.k. Samma-gruppen,
som tryckt på utgivningen av lagboken. Som koordinator på Social- och
hälsovårdsministeriet har Karl-Erik Holmberg fungerat.
Den svenska lagboken är nära nog identisk med den finska så det går att kolla
termer parallellt. För översättningen svarar utgivaren Edita, därifrån boken kan
beställas.
Koordinera svensk utbildning
Rosqvist hoppas innerligt att boken inte blir någon dammsamlare.
Arbetarskyddsdistrikten slår ett slag för boken på arbetsplatserna och kurserna i
arbetarskydd.
– På svenska anordnas för många kurser av för många aktörer, deltagarna
hinner inte till. Någon instans borde försöka koordinera det hela, säger Rosqvist.
Däremot är han positivt överraskad över att helt nya personer, unga som äldre, nu
åtar sig uppdrag. Egoismen från 90-talets sista år har gett vika för en växande
solidaritet med varandra.
– Men visst finns det ännu mycket att göra för att få bukt med de alltför
många arbetsolyckorna och utmattningen då arbetstempot skärps. Vi ser endast toppen av
isberget. Teoretiska vettiga men ouppnåeliga mål ställs upp och det blir dyrt för
samhället med då människor drabbas av utmattning. I slutändan ställs vi inför en
dålig atmosfär på arbetsplatsen, varnar arbetarskyddsingenjör Jan Rosqvist.
INGEGERD EKSTRAND
