Jämsides med att lagen om arbetarskydd har förnyats har man i brottslagen definierat påföljderna för brott mot arbetarskyddet. Fr.o.m. 1 april kan en juridisk person, d.v.s. ett företag eller samfund dömas till samfundsbot för brott mot arbetarskyddsbestämmelserna. Samfundsbotens storlek kan variera mellan 850 och 850 000 euro beroende på domstolens avgörande.

Samfundsbotens funktion är att framför allt locka till laglydnad. Till samfundsbot kan dömas förutom en naturlig person, såsom närmaste förman eller verkställande direktör, också en juridisk person, d.v.s. den organisation som driver verksamheten,. exempelvis ett företag. Det finns gott om internationella erfarenheter av samfundsansvar, exempelvis i USA. Straffansvar för en juridisk person infördes i Finland år 1995 i samband med vissa andra brottskategorier. Då omfattades inte arbetarskyddet av straffpåföljd eftersom man befarade att detta skulle fälla lönsamma företag.

Enligt den nya lagen är det obligatoriskt att döma ut samfundsbot om man i en organisation inte har varit tillräckligt omsorgsfull eller försiktig i sin verksamhet eller om en person i organisationen har godkänt ett brott eller t.o.m. medverkat till det. Det betydelsefulla är att domen inte längre är beroende av prövning. Att ett företag eller samfund kan dömas förutsätter heller inte att man finner en "skyldig" inom organisationen. Den nya lagen ger emellertid vida möjligheter för domstolen att låta bli att döma och för åklagaren att låta bli att väcka åtal i fall där samfundsboten vore orimlig med beaktande av eventuella andra följder.

Det viktiga med det nya samfundsansvaret är att det tvingar företagen att beakta risken för ekonomiska påföljder om de inte följer bestämmelserna i lagarna om arbetarskydd, företagshälsovård och andra motsvarande förordningar.

Det negativa är att brott mot arbetstidslagen alltjämt inte omfattas av samfundsansvaret.

TIMO KOSKINEN
jurist