En solskenshistoria
Mikko Miettinens (25) Ninai Games är som taget ur
en grundkurs i företagsekonomi och stycket om att starta företag. Först finns det en
idé, sedan efterfrågan och i förlängningen ett företag.
Samtidigt är det ett typexempel på de
nya arbeten, som uppstår i vår datoriserade värld. Mikko Miettinen producerar
datorspel. Och han är helt självlärd. Som 16-åring började han och en kompis planera
ett riktigt stort spel. Två år tog det innan det var klart. Mikko presenterade det för
landets största firma i datorspelbranschen, och fick napp. Och blodad tand. Han gjorde
lumpen, och fortsatte sedan på spellinjen. Han gjorde en först produktion som
underleverans, men beslöt efter det att kasta loss och bli självständig.
Dropmania hette det nya spelet, och
cd:n såldes i glassbilar. Upplagan var på 50 000 exemplar och allt strök med. Det gör
spelet till det mest sålda inhemska hittills. Dessutom har Mikko lyckats sälja det till
Korea. Följande produktion, Puzzle Station, har sålts bl.a. till Polen. Sedan har den
ena produktionen avlöst den andra, och nu åker Mikko runt världen, säljer och skaffar
nya marknader.
För tre år sedan tyckte han det var
dags att grunda ett företag, och startade Ninai Games. Men fortfarande upplever han sig
mera som programdesigner än företagare. Företaget med idag tre anställda är bara en
naturlig följd. Förmodligen kommer anställdas antal att fördubblas ännu i år, för
att man ska få kontinuitet i verksamheten och kunna driva två produktioner parallellt.
Tolvtimmars arbetsdagar och i all hast
slukade luncher stör inte Mikko. Han sysslar med det han älskar mest och trånar inte
efter semestrar och lediga veckoslut. Han känner sig ledig från jobb när han står på
mässor och presenterar sina spel.
Arbetslöshet ? Det har han egentligen
aldrig funderat över. Han har några andra idéer som han testar, om spelen slutar
sälja.
CI
Löntagaren 2.4.2001 nr
3/01 |