| Enskilda företagare utgör stor grupp
 Enskilda näringsidkarna utgör ingen blygsam andel av
företagen. Av alla nya företag som i fjol grundades inom Borgå nyföretagarcentrals
verkningsområde är hälften sådana firmanamn. Ser man till sysselsättningen är de
definitivt inte obetydliga. Det handlar om över 2100 mänskor bara i Borgå, i runt tal
fem procent av befolkningen.
Vi kunder känner igen de här
företagen på förkortningen F:ma i anslutning till namnet.
Harri Kari, konsult på
nyföretagarcentralen, vill ändå i det här fallet hellre tala om mänskor som
sysselsätter sig själva än om företagare. Ofta är det mänskor som sparkats från ett
jobb och som fortsätter livnära sig på det de kan. Väsentlig skillnad från
anställningsförhållandet är att de själva står för sin sociala trygghet.
Kari tar avstånd från den fortfarande
så omhuldade principen att baka företagare av snart sagt alla arbetslösa och
arbetslöshetshotade. Det räcker inte ens med hög motivation, om företagsidén står
på lerfötter. I sitt jobb har han sett alltför många tragedier.
- Företagarutbildningen måste
skräddarsys, om vi faktiskt vill att företagaraspiranterna ska ha en chans att lyckas.
Oberoende om det är fem eller tjugo deltagare på en kurs så ska varenda kotte få ett
eget program, understryker han.
Själv bistår han dagligen hugade
företagare med kalkyler och papperskrig, men det är i synnerhet en grej han pinar sina
kunder med. Det absolut elementära är ett kalkylprogram som skoningslöst visar om det
finns svagheter i resonemangen.
- Klart att ingen kan uppskatta hur
mycket pengar företaget kommer att få in. Det är inte meningen heller. Men genom att
beakta alla utgifter och det vi vill ha i lön vet vi hur mycket vi borde få in.
Kommer din knackkorvskiosk att sälja
tillräckligt många korvar, hur många kaffekoppar ska ha åtgång för att ditt kafé
ska gå igenom, är de intressanta frågorna, betonar Kari.
En fråga han ofta får gäller
företagarens arbetslöshetsskydd. Går det att gardera sig?
- Det gör det, lyder svaret. Det finns
en särskild kassa, som företagare kan gå med i. Såvida inte det finns ett fackförbund
som accepterar mänskor som sysselsätter sig själva. Fast för facket borde det ju inte
vara någon skillnad om en mänska får 120 000 mark i årslön av en arbetsgivare eller
genom att sysselsätta sig själv, tycker Harri Kari.
CAROLA ISAKSSON
Löntagaren 2.4.2001 nr
3/01 |
