Undret förklarades med dåvarande finansministern Leszek Balcerowiczs chockterapi. Valutan släpptes fri med en gång, utgifterna — bl.a. lönerna — skars drastiskt, och utländskt kapital strömmade in i landet, sammanlagt cirka 50 miljarder euro.

Idag har tillväxten rasat från en årstakt på 6—7 procent till cirka en procent och arbetslösheten ökat till 18 procent, och ytterligare ökning är att vänta.

Polens basindustri, bl.a. stålindustrin, har inte lockat investerare och fabrikerna fortsätter att friställa sin personal. Privatiseringen av järnvägen och energisektorn är på hälft.

Också Polens lantbruk står inför stora förändringar. Av landets cirka två miljoner jordbruk är omkring hälften improduktiva. Av de återstående måste uppskattningsvis vart tredje saneras.

Den växande arbetslösheten bidrar också till att den grå ekonomin ökar. Den överstiger redan trettio procent.

Bristande tro på politiken

Polackerna berättar en historia om genomsnittspolacken och marknadsekonomin:

– Polacken delar fångvaktarna i goda och dåliga vakter. De goda vakterna låter sig mutas att acceptera längre besökstider och större paket hemifrån. De dåliga vakterna är ärliga och tar inte emot några mutor. För närvarande har vi tyvärr bara goda vakter i Polens ledning.

Polackerna är besvikna över hur landets ekonomi sköts, på korruptionen och på politikerna.

Regeringspartierna, socialdemokraternas SLD och centerns bondeparti PSL, har nu fått konkurrens av Somobroona, en självförsvarsorganisation. Somobroona leds av känd och omstridd populist, Andrzej Lepper.

Enligt en färsk gallup får partiet 15 procent av understödet i nästa parlamentsval, SLD ökar till 30 procent medan PSL är på nedgång. Det finns emellertid många alternativ och polackerna förefaller att lätt byta parti från ett val till ett annat.

Besvikelsen över landets ekonomiska politik uttrycks också av att bara 30—40 procent av polackerna har ett bankkonto. Pengarna förvaras i strumplästen. Chockterapin är i färskt minne.

Solidaritet ett begepp

Fackföreningen Solidaritet grundades vid Leninvarvet i Gdansk i september 1980.

Rörelsen fick sin plats i historien då den i skiftet mellan 80- och 90-talen startade en medborgarrörelse, som på ett avgörande sätt bidrog till socialismens fall.

I ledningen för fack- och medborgarrörelsen fanns den mest stridbare ledaren i polsk nutidshistoria, Lech Walesa, som sedermera blev president.

Ett polskt särdrag är det polska fackets benägenhet att förankra sig i politiska partier. Solidaritet allierade sig närmast med den högerliberala AWS-rörelsen och fackcentralen OPZZ med vänsterpartiet SLD. Andrzej Leppers populistiska Somobroona är samtidigt intresseorganisation för lantbruksarbetarna. Förbundets inflytande i polsk lantbrukspolitik är dock ringa.

De fackliga ledarnas involvering i dagspolitiken har urgröpt förtroendet för en del av dem. För Walesa ledde det till hans fall. I det senaste uppslitande presidentvalet fick han bara en procent av rösterna.

Sedan sina glansdagar har Solidaritet förvandlats till en intresseorganisation i stil med andra centraleuropeiska fackliga organisationer, men ingen bestrider dess historiska betydelse och värde.

Solidaritet är en av världens mest kända fackliga organisationer och har blivit ett begrepp.

Kyrkan ger tröst

En ledare är t.o.m. polackerna ense om.

Han är Karol Wojtyla, eller påven Johannes Paulus II, beundrad och älskad av de troende. Nästan 90 procent av polackerna hör till den katolska kyrkan.

Fader Jacek i Nikolaikyrkan i Gdansk säger att polackerna söker tröst i sin kyrka.

– Tiderna är svåra, det är svårt att leva i Polen. Människor behöver bli tröstade.

Fader Jacek berättar att den katolska kyrkan förhåller sig positiv till EU. Kyrkans ställning baserar sig på en av dess grundvärderingar, de kristnas enhet. EU passar in i kyrkans sätt att tänka. Däremot ger inte kyrkan några råd om hur människor ska rösta i folkomröstningen om EU.

–Inte vänder sig polackerna till kyrkan i EU-frågor!

– Polacken söker svaret på den innersta frågan: Hur kan jag bli lycklig?

HILKKA JUKARAINEN
Gdansk

 Löntagaren 4.10.2002 nr 8/02