– Arbetsmarknadsorganisationerna har förmått dra upp gemensamma linjer i alla stora avgöranden visavi EU-politiken. Ett forum kunde ge vårt samarbete en tätare och mer systematisk ram, sade han.

Ett utvidgat EU inverkar också på arbetslivet. Även om några europeiska inkomstpolitiska avtal knappast ingås på kort sikt blir avtal på sektor- och koncernnivå liksom ramavtal allt vanligare. Då övernationella koncerner styrs över gränserna bör också arbetstagarna ha möjlighet till gränsöverskridande förhandlingar, avtal och arbetskonflikter.

Också Europafacket kräver att de fackliga rättigheterna tillerkänns gränsöverskridande status.

– Då kapitalet rör sig fritt får arbetstagarnas rättigheter inte beläggas med nationella bojor, påminde EFS generalsekreterare Emilio Gabaglio.

Gabaglio var bekymrad över den europeiska modellen överlag. Nyliberala åsikter får fotfäste på många håll. Detta märks bl.a. genom att man inte tillmäter allmännyttig service tillräckligt värde.

Företagsråden som modell

Republikens president Tarja Halonen betonade vikten av samarbete på europeisk hemmaplan. Hon pekade på den betydelse företagsdemokratin har i arbetslivet. Lagen om samverkan i företag stiftades i slutet av 1970-talet.

– Frågan är rykande aktuell. Odemokratiska zoner bör inte tillåtas existera i samhället. Vi kan inte heller tänka som så att internationella avtal och arrangemang endast gäller eller inte gäller företagens verksamhet. Det är fråga om en helhet. Såväl inom unionen som globalt bör bättre förutsättningar skapas för en gränsöverskridande avtalsverksamhet.

Enligt Halonen kommer de europeiska företagsråden att i framtiden utgöra ett viktigt samarbetsforum mellan arbetsgivare och personal. Också företagsråd på global nivå kunde gagna alla parter.

AINO PIETARINEN

  Det enda Europarådslaget på svenska arrangeras
i Mariehamn tisdagen den 22 oktober.
Platsen är
lagtingets auditorium och
tidpunkten kl. 17.
FFC:s Europasekreterare Markku Jääskeläinen och
Servicefackets ordförande Maj-Len Remahl medverkar.