
Arbete och lön
Vad drömmer
polackerna
om idag?
Raisio är känt för Masmix
På Raisios Polenfabrik
saltar maskinen 4,55 ton margarin i timmen, maskinen har kapacitet för upp till sex
ton per timme. Processen är långt automatiserad. Per skift behövs inte många arbetare.
Att ha ett jobb och att det finns jobb
i framtiden förefaller att vara det viktigaste för den polska arbetaren idag. En annan
viktig sak är att lönen betalas ut en gång i månaden. I Polen är det inte alltid
någon självklarhet att lönen kommer regelbundet.
Europeiska Unionen förväntas komma med bättre sysselsättning och högre
levnadsstandard.
Många arbetare har varit med sedan Raisiofabriken startade; det har t.ex. de bägge
männen som heter Krzysztof: Poszalski och Kubanski. Poszalski är
utbildad bilmekaniker och han menar att kunskapen om automatik är till nytta i arbetet.
Numera får man vara nöjd om man överhuvudtaget får ett jobb. I det här
företaget är situationen ändå riktigt god numera, om jag förstår saken rätt. Också
förtjänsten är god. Jag är nöjd med mitt jobb, säger Krysztof Poszalski.
Krysztof Kubanski på andra sidan om det löpande bandet har erfarenhet av flera
arbetsplatser före denna.
Här förtjänar vi mer och arbetsförhållandena är bättre. Före det här
måste jag ofta jobba i upp till tolv timmar per dag. Lönen här är helt OK. Nettolönen
är kring 1700 zloty (447 euro), berättar Krysztof Kubanski som bor i en närbelägen
stad.
Krysztof Poszalski tror inte att Polen blir EU-medlem på fem år.
Inte heller staden byggdes på en dag, citerar han ett polskt ordstäv.
Krysztof Kubanski tror däremot att Polen blir medlem i Europeiska Unionen redan 2004.
I och med EU blir marknaden större. Kanske man då köper mer polska produkter
och människor får jobb. Åtminstone tror jag på min egen arbetsplats framgång. Det är
tänkbart att man med tiden startar nya produktionslinjer, spekulerar Kubanski.
Och det finns fler män som heter Krysztof på Raisiofabriken. Krysztof Olszewski
blandar till margarinets tillsatser, bl.a. salt. Han är utbildad för livsmedelsbranschen
och trivs med sitt arbete. T.o.m. skiftarbetet vänjer man sig vid, menar han.
Han tror att arbetet räcker till också i framtiden när Polen är medlem i EU.
Han har alltid arbetat vid maskiner och Marek Trzaskowski, som är utbildad
bilmekaniker, hjälper till med packandet.
Jämfört med andra fabriker får vi bra betalt, säger han.
Visserligen är konkurrensen hård också i Polen och arbetslösheten hög men han tror
att hans arbetsplats klarar sig väl på marknaden.
I och med anslutningen till EU väntar han sig ökad efterfrågan och därmed också
förbättrad sysselsättning.
Goda arbetsförhållanden
Anna Stawikowska, som ansvarar för lagret, jobbade tidigare som
socialarbetare på sjukhuset. För en tid sedan återvände hon på jobb efter ett halvt
års mammaledighet och semester. Nu har hon fått lov att hålla två amningspauser per
arbetsskift.
Jag har ett par minuters cykelväg hem, där svärmor sköter barnet, så jag
kan väl fortsätta att amma mitt barn, berättar en nöjd Anna Stawikowska. Amningspauser
lär vara stadgade i lag men i praktiken kan arbetsgivare förhindra sådana.
Anna är också i övrigt nöjd med sitt jobb, lönen är god och stämningen bra.
Fabriken behandlar sina anställda väl och det finns ingenting att klaga över
arbetsförhållandena.
EU blir bra för Polen, anser hon. Hon hoppas att det blir lättare för de unga att
få jobb.
Om fabriken är männens värld är laboratoriet kvinnornas rike. Anna Kowalczyk
har arbetat i det kemiska laboratoriet från början, före det jobbade hon i mejeriets
laboratorium. Hon har fått utbildning för branschen på mellanstadienivå.
Arbetsförhållandena är goda i laboratoriet och treskiftsarbetet blir en vana.
Laboratoriet arbetar i rytm med produktionen för man tar prov en gång i timmen.
Om EU har hon inte någonting att säga.
När man hör på politikernas tal börjar det kännas som ett riktigt beslut.
Krystyna Szklarek, som har samma arbetsuppgifter i laboratoriet, är utbildad
vid ett kemiskt tekniskt institut och hon arbetade tidigare på mejeriet. Hon tycker att
treskiftsjobbet blir tungt ibland för en äldre person.
Polens medlemskap i EU är viktigt, tycker hon.
Jag väntar mig att arbetsplatserna ökar och levnadsstandarden stiger.
Sysselsättningen är huvudsaken, nu är det svårt i Polen.
AINO PIETARINEN
Karczew, Polen
Raisio
är känt för Masmix
Masmix på brödet och också Benecol har hittat
vägen till de polska köksborden. Konkurrensen inom livsmedelsbranschen är hård men
Raisio har fått in en fot i de polska kökens dörröppning. Bolaget har en tiondedel av
den polska marknaden i matfett. Konkurrensen på fettmarknaden är ganska jämn men den
största andelen sitter multijätten Unilever på.
Masmix är den produkt som profilerar oss. Vi kunde byta företagets namn
efter den, så att alla kände igen oss. Masmix bringar in 70 procent av vår totala
produktion, berättar Kari Körkkö som är chef för Raisios fabrik i Polen,
Raisio Palska Foods.
Resoföretaget inledde verksamhet i Polen 1994 och importerade då sina varor från
Finland. Den tullfria importen enligt KEVSOS-avtalet varade i ett par år. Så blev det
aktuellt att skaffa en produktionsanläggning i Polen. Raisio köpte en margarinfabrik,
ökade kapaciteten och köpte till slut de utrymmen man tidigare hyrde.
Nu står produktionsanläggningen klar, fabriken finns i småstaden Karczew, cirka 30
kilometer från Warszawa. Fabriken sysselsätter 220 polacker; 100 av dem i produktionen,
80 i försäljningen och återstoden inom administrationen. Antalet anställda är
optimalt och Kärkkö ser åtminstone inte några behov att minska personalen. Företaget
tvingades att minska personalen år 1999 när exporten till grannen i öst tog slut. Nu
har man fått motsvarande avkastning på annat håll.
Raisios Polenfabrik verkar på hemmamarknaden. Den använder i huvudsak polska råvaror
och i Polen betraktar man t.ex. Masmix som en inhemsk produkt.
EU slopar tullar
Vi hade turen med oss när vi placerade ut produktion i Polen. Så här efteråt
kan man säga att vi kom hit i rättan tid, menar Körkkö.
Businesskulturen är hård och t.ex. idag vore det betydligt svårare att få
till stånd en nationsvid distribution.
Raisios Polenfabrik levererar margarin också till de södra delarna av
Östeuropa. Exportländerna är bl.a. Ukraina, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Kroatien och
Makedonien. Vi har också kapacitet att öka produktionen.
I och med att EU får nya medlemmar försvinner dess importskydd men Körkkö funderar
mycket försiktigt på möjligheterna att exportera till Tyskland eller Frankrike. De här
marknaderna är utsatta för extremt hård konkurrens.
Desto mer tror han att exporten till Ungern och Tjeckien tar fart när tullarna på
1520 procent försvinner mellan de nya EU-länderna.
Yrkeskunnig arbetskraft
Kari Körkkö säger sig vara mycket nöjd med sina arbetare.
Vi har haft lätt att få yrkeskunnigt arbetsfolk. För råvarorna betalar vi
enligt världsmarknadspris. Arbetskraften är visserligen billigare än i Finland men det
var ändå inte det som vägde tyngst när vi beslöt att producera här. Långa avstånd
fördyrar transporten av livsmedel så det är på alla sätt lättast att producera
livsmedlen i centrum av marknadsområdet.
På Raisiofabriken i Karczew snurrar maskinen dygnet runt fem dagar i veckan, enstaka
maskiner är i gång varenda dag. Arbetarna gör åtta timmars dagar i tre skift.
Genomsnittslönen på fabriken är 2 300 zloty (605 euro), vilket är något mer än
livsmedelsbranschens medeltal i Polen. Lönen är uppgiftsbunden och vissa tillägg kan
förekomma. Lönerna stiger per kvartal enligt en automatisk inflationsjustering. Man ser
det som ett lämpligt system trots att årets inflationsberäkningar begränsas till
någon enstaka procent. I början låg inflationstakten på cirka 40 procent per år så
de automatiska löneförhöjningarna svarade mot ett verkligt behov.
AINO PIETARINEN
Löntagaren
4.10.2002 nr 8/02
|