Tvillingstäderna Torneå och Haparanda får en ny, gemensam stadskärna. Eurocity ska få handeln att blomstra, men också högt förädlade industrier vill man locka hit samt ge invånarna ett trivsamt vardagsrum i form av en gågata.

– Städernas hjärta byggs rakt ovanpå riksgränsen och blir en mötesplats för olika kulturer. Projektet är unikt, det finns städer som vuxit samman över gränsen i Europa men ingenstans har man börjat bygga en ny stadskärna, berättar projekteringsarkitekt Jarmo Lokio.

Handeln har alltid varit viktig för Tornedalen redan innan Torneå grundades 1621, påpekar Lokio och lotsar oss förbi handelsman Petter Granroths 1800-tals trähus — som i dag inrymmer stadens kulturbyrå — ned till västra stranden av Suensaari. Schaktningen inleddes i början av april. På Suensaaris västra strand biter sig en gul grävskopa sig envist fast i den lerblandade issörjan, rycker till och en bit av Stadsviken i gränslandet slungas över på lastbilen på den finska sidan. I första skedet byggs här en underjordisk parkeringsgrotta, ett köpcentrum och hårdvalutabostäder samt ett seniorhus för 20—30 invånare. Till valborg ska bottendammen kommit en god bit på väg.

Handeln i högsätet

Städerna svarar för grundinvestering typ. gator, vatten och avlopp och parker. Övriga investeringar sker med privat kapital.

Köpcentret ska inrymma affärer för dagligvaror plus fyra, fem specialaffärer ur olika affärskedjor. Vilka avslöjas i början av juni. Hur projektet framskrider avgörs av just handelns behov. Behovet av bostäder är ringa men en del byggs ovanpå affärer i totalt tre kvarter. Husen är på två till fyra våningar. Senare byggs eventuellt ett landmärke som med sina tio våningar tävlar med det gulbruna stadshuset.

– Vad vi vill är att skapa en ännu trivsammare stad, där gågatan fungerar som invånarnas vardagsrum. Torneå, med sina 20 000 invånare är snart den sista stad i Finland som saknar en gågata, säger Lokio.

På den finska sidan berörs ett 8,4 hektar stort område. På den svenska sidan byggs mera utrymmeskrävande affärer, typ möbelhus och järnaffärer. Starten sker så fort vattendomstolen sagt sitt — Torne älv rör vi inte alls, understryker Lokio, som ser det som en stor utmaning att få medverka till att gränsen, en krigstida kvarleva som saknar betydelse i tornedalingarnas dagliga liv, de facto suddas ut. Helt klart står Eurocity först om omkring år 2015

På gränsen ger mervärde

EuroCity och hela projektet På Gränsen är mycket mera än ett fysiskt bygge. I dag samarbetar Torneå och Haparanda kring avlopp, energi och till exempel turism. Möjligheterna att bygga ut samarbetet tvillingstäderna emellan är nära nog obegränsade.

Stig Kerttu, projektledare på Haparanda stad, talar varmt för ett kommunförbund över gränsen, ett förbund med ansvar för allmänna kommunala frågor som turism, kommunal teknik, idrottsanläggningar, marknadsföring, skolor och kultur m.m.

– Inget är uteslutet, utom försvaret. Men tid kan det ta att sudda ut gränsen, det tar ett tag innan individer förändras.

Kerttu ser EuroCity som en formalisering av det samarbete som försiggått sedan 80-talets senare hälft. Tanken är ingalunda att de gamla stadskärnorna töms men att verksamheter som behöver ytor flyttar in i EuroCity.

– Här har vi två föredömesstäder, kring en gräns som ger oss ett mervärde i livet, spänning och en fläkt av en något annorlunda kultur. Vi har dubbelt utbud av allt, konstaterar Stig Kerttu som understryk.

Företag i växande

Stig Kerttu påpekar att det finns en klar linje att jobba mot tillväxt både i Sverige och Finland. Handelns efterfrågan är större än utbudet, lokalt kan endast en tredjedel av utbudet mötas. Därför finns det potential att etablera företag lokalt, inte tung industri men företag med högt förädlingsvärde, typ Polarica.

– Vårt geografiska läge är det mest perfekta i Europa. Här finns också språkkompetens och god logistik. Som bäst väntar vi på det formella beslutet att bygga Norrbottenbanan, söderut från Haparanda och på att få direktflyg Kemi/Torneå till Stockholm. Med E4:an tar det en timme till Uleåborg, en timme till Luleå och lite mer till Rovaniemi.

Kerttu räknar upp flera trumf: den fina naturen, tryggheten och den mänskonära livsrytmen, bostadsprisen som ligger klart under grannen Torneås. Allt medverkar till att Haparanda i dag kan visa upp en befolkningsöknng.

Visionerna på Nordkalotten är många, likaså projekten. Stig Kerttu arbetar på deltid med Barents Road: Längs den 1 500 långa vägen från Bodö i Norge till Murmansk på ryska Kolahalvön planeras business av olika slag. Den första juni öppnas linjetrafik per buss och en pinfärsk femspråkig kulturguide lockar med kulturupplevelser av allehanda slag. Bottenviksbågen är ett turistiskt projekt med EU-pengar, ovanpå det finns bl.a. Nordkalottensamarbetet med långa traditioner.

I Haparanda genomfördes en folkomröstning som visade tummen ned. Trots det tog Haparanda kommunfullmäktige ett majoritetsbeslut för På Gränsen — med tillägget att kommunala medel endast används för typ kommunalteknik.

Facket i både Finland och Sverige har i princip tagit ställning för projektet.

Ansikte utåt för tillväxtcentret

Metallarna i Torneå är intresserade av projektet. Vi får många förfrågningar, omtala Ari Tiensuu, ansvarig regionombudsman för Metall.

– Projektet torde också påverka metallarnas sysselsättning i viss mån, kommenterar han.

Hur mycket, det vågar Tiensuu inte spekulera i, men några arbetsplatser ska projektet väl yngla av sig.

Euro-City väcker också ett visst förbehåll. Det smala området kan bli en elitplats, där de rika har köket i Finland och vardagsrummet i Sverige.

– Själv ser jag EuroCity som ett fint projekt, det ger ju ett ansikte utåt åt det här tillväxtcentret. Befolkningen minskar snabbare i Torneå än i t.ex. Kemi, även om AvestaPolarit har utvidgat sin verksamhet betydligt, vilket gett hundratals nya jobb. Torneå är en dyr plats att bo på, säger Tiensuu.

LO stöder projektet

Östen Harila, LO-ordförande i Haparanda och socialdemokratisk kommunpolitiker är en varm förespråkare för projektet.

– Vi måste inse vilka möjligheter till samarbete vi har på denna unika plats. I EU-perspektiv är vi ingenting ensamma, men tillsammans är vi någonting. Också löntagarna måste tänka på vikten av ett samarbete små länder och små folk emellan då det gäller produktionen, säger LO-basen.

Harila tror att EuroCity skapar arbetsplatser. Inom den tunga industrin kan området inte konkurrera utan de företag som etablerar sig här måste ha ett visst mått av förädling. Teknologin är däremot ett möjligt konkurrensområde.

– LO har tagit en entydigt positiv ställning, det syntes också i fullmäktiges beslut då många där har LO-bakgrund. Socialdemokraterna har visat grönt ljus hela vägen.

Som kommunpolitiker hoppas Harilat på ett kommunförbund som spänner över flera sektorer. Det skulle ge effektivitet och kostnadsinbesparing.

– Med den finska sisun, som finns rotad på bägge sidor gränsen, blir EuroCity verklighet!

LEENA SERETIN
INGEGERD EKSTRAND