ILO ger arbetsplatsernas ledning uppgiften att göra upp ett tydligt princip- och målsättningsprogram mot våld. Programmet borde innehålla en förbindelse att på alla sätt främja en arbetsmiljö som är fri från våld, att undanröja möjligheterna till hämnd och att skydda mot skymfande och grundlösa anklagelser.

Information och utbildning bör vara centrala element i programmen, i vilka bör ingå åtgärder som förebygger, kontrollerar och eliminerar och griper in i våld på arbetsplatsen.

ILO lägger ansvaret för kampen mot våld inom serviceyrkena på såväl regeringarna som arbetsmarknadsparterna.

I synnerhet när det gäller förebyggande åtgärder är regeringarnas roll betydelsefull. De bör bl.a. finansiera och stöda forskning om våld inom servicesektorn, utreda vilka yrkesgrupper som är mest utsatta, publicera goda metoder för att bekämpa våld, hålla arbetslagstiftningen ajour med förändringarna i världen och koordinera antivåldsprogrammen såväl regionalt som internationellt.

Våld i avtalen

På arbetsgivarnas ansvar ligger att arrangera arbetsförhållandena och –metoderna så, att faran för våld minimeras.

ILO:s direktiv betonar vikten av att de som låter utföra arbete analyserar våldsriskerna tillsammans med de anställda så noggrant som möjligt, tar med befintliga antivåldsbestämmelser i de olika slags avtal de ingår med arbetstagarna och främjar, via programmen och i praktiken, människovärde och respekt i arbetslivet.

Av arbetstagarna kräver kampen mot våld förmåga att samarbeta, i synnerhet med arbetsgivarna, kring riskbedömningen och uppgörandet av arbetsplatsens antivåldsprogram. ILO betonar hur utbildning och arbetsplatsernas arbetarskyddsorganisation intar en central plats i kampen mot våldet.

De som utför och de som bestämmer över servicearbeten borde utbildas i att känna igen hoten om våld, att lösa hotande situationer verbalt och med insikter i människors beteende och i att förbättra arbetsatmosfären. På basen av riskanalys borde man eventuellt också utbilda arbetstagarna i självsäkerhet och försvarsmetoder.

Våld i relationer

När man gör upp ett antivåldsprogram för arbetsplatsen är det nödvändigt att känna till den nationella men också den regionala våldsstrukturen och fästa uppmärksamhet bl.a. vid frånvaron från arbetsplatserna, sjukledigheter, mängden olyckor och personalomsättningen.

I riskbedömningen är det skäl att utreda under vilka förhållanden och på vilka platser som våld förekommer. Alarmerande uttryck för spända relationer på arbetsplatsen är givetvis misshandel men också ett kränkande och hotande språkbruk och ett aggressivt kroppsspråk med sexuella och rasistiska trakasserier.

ILO rekommenderar att arbetsplatsernas våldsincidenter registreras och analyseras så djupt och brett som möjligt. Informationen bör förmedlas vidare till dem som för statistik i branschen, på riksplanet och internationellt

ILO betonar att det är viktigt, att det finns tillräckligt med arbetstagare, att arbetsbördan och tidtabellen är rimliga, arbetsplatsen tryggt belägen och kontaktmöjligheterna i skick på arbetsplatser som är isolerade. Det är också viktigt att man håller koll på bullernivån, belysningen och temperaturen.