. vane.jpg (302 bytes)

tema.jpg (1627 bytes)

Hemmen är njugga
med facklig information

pune.gif (67 bytes)  Har vi på riktigt rum för nya människor och har vi de facto ändrat vår verksamhet så att den motsvarar dagens krav? Hur tar vi emot en ny arbetstagare på arbetsplatsen och erbjuder honom/henne medlemskap i facket och har vi utöver medlemskapet alls någonting intressant att erbjuda den nya medlemmen?

Frågorna om fackligt medlemskap sköts ut som artillerield över kongressen, då den dryftade vad man kunde göra för att värva nya medlemmar. För elden stod Anne Heikkinen från Janakkala.

Anne Heikkinen betraktar kunskap om arbetslivets spelregler som närapå en medborgerlig skyldighet. Foto: TUULIKKI HOLOPAINEN– Grunden för fackligt medlemskap ska byggas i hemmen och skolorna. Att växa till medborgare innebär att man känner till samhällets strukturer och arbetslivets spelregler, sade Heikkinen.

Hon sade att hon, i sitt eget arbete bland de studerande vid utbildnings- och rehabiliteringscentralen i Kiipula, hade lagt märke till att den fackliga medvetenhet, som skapas i hemmen, inte är mycket att hurra för.

– I samband med studier kan man nog bygga på de brister som finns, och där är elevernas ledare och elevkårerna i nyckelposition. Informationen i skolorna har redan fått ett gott fotfäste, men den får inte ge smak av medlemsvärvning. En uppriktig information om fackligt medlemskap är det som går bäst hem i skolorna. En personlig erfarenhet av fackföreningsverksamhet ger för sin del modell för organiseringen.

Heikkinen uttryckte, i likhet med sitt förbund JHL, oro över hur FFC ska kunna säkerställa att inte arbetsvillkoren försämras då de offentligrättsliga samfunden övergår till att köpa upp tjänster. Ett annat skäl till oro är att de förändrade mönstren för affärsverksamhet kan riva upp gränserna för medlemskap i förbunden.

Anne Heikkinen, som arbetar som informationssekreterare i Kiipula, är sekreterare i personalföreningen JHL 736 som organiserar den privata sektorn i Tavastland. Avdelningen har 290 medlemmar. Hon säger att avdelningen har ett akut behov av yngre aktörer, eftersom över hälften av medlemmarna är över femtio.

– Föreningen organiserar ett 15-tal mindre arbetsplatser, där man tillämpar kollektivavtal i varierande branscher. Organiseringen försvåras av de problem som är betecknande för små arbetsplatser och av att utbildningsnivån stiger raskt och medlemmarna söker sig till det förbund som motsvarar deras utbildning.

Servicecentral för unga

Av kongressens 200 anföranden handlade också många fler om medlemskapet i facket. Servicefackets Johanna Tiainen betraktade programdokumentets förslag om en fem års plan för FFC:s generationsväxlingsprojekt som en alltför långsam tidtabell.

– De unga själva måste på bred front få delta i projektet, krävde hon.

Tiainen blåste också liv i tanken på ett fackligt ungdomsarbete som omfattar hela landet och föreslog fördelaktigare medlemsavgifter för medlemmar under trettio år.

Metalls Tatu Tuomela ansåg att organiseringens problem är att människor inte blir erbjudna medlemskap i facket.

– Kom ihåg att medlemmarna finner förbunden via fackavdelningarna. Fackavdelningarnas medlemsarbete måste stödas, de borde ha fadderverksamhet och deras representanter borde ha möjlighet att besöka yrkesskolorna, sade Tuomela.

Det generationsväxlingsprojekt som kongressen godkände syftar till att effektivera informationen i skolorna, förbättra förbundens elevmedlemskap och bedriva rådgivning för snuttarbetare.

Lauri Ihalainen sade att ett led i projektet blir att bygga upp en servicecentral gemensam för hela FFC, ett slags "farstuförbund" som kan stöda snuttarbetare och unga som träder in i arbetslivet och blir medlemmar i facket.

EERO KOSONEN
Översättning: ASTRID NIKULA

Löntagaren 22.6.2006 nr 6/06

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)