Samtidigt beslöt kongressen att FFC snarast inleder en bred diskussion om förändringarna i avtals- och organisationsstrukturerna. Högst på listan bör man placera de branscher där det finns en potentiell risk för avtals- och organisationskonflikter, slog kongressen fast.

Motioner om gränsproblematiken hade ställts av Kemi, Metall och delvis också JHL.

Kemi efterlyste ett direkt besked om hur man agera då en arbetsgivare byter förbund och börjar tillämpa ett annat kollektivavtal.

Kemi ansåg det bäst att fortsätta tillämpa det avtal som gällt före branschbytet ända tills parterna kommer överens om annat. Samma princip borde gälla medlemskapet i ett fackförbund.

Metall efterlyste debatt och en utredning om hur avtals- och förbundsstrukturerna kan utvecklas och önskade att ett beslut kan fattas av FFC:s fullmäktige våren 2008.

Tidtabellen betraktades allmänt som alltför långsam. Eftersom de gällande avtalen löper ut i slutet av september nästa år, menade kongressen att arbetsgivarna kommer att vilja ha avtalsförändringar i samband med det.

Metall önskade också öppen debatt om huruvida man borde bredda de nuvarande avtalens tillämpningsområde, i enlighet med förändringarna i produktionsstrukturerna.

Då FFC-styrelsen i sin kommentar till motionerna lutade åt den tidtabell som Metall hade föreslagit, protesterade Kemifacket och också de övriga i industriförbundens sextett, och utlåtandet remitterades till utskottsbehandling.

Den nya formuleringen fick igen kalla handen av kongressledamöterna och nu anslöt sig också AKT:s starke man Esko Jokikokko till motståndarna. Då det lutade mot en omröstning trädde Lauri Ihalainen in i debatten, och vädjade om enighet.

Ihalainen och Servicefackets Ann Selin formulerade i rask takt ett kompromissförslag, som å Kemiförbundets vägnar välsignades av Nestes huvudförtroendeman i Sköldvik, Toni Laiho.

EERO KOSONEN